- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
270

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 54

CLARA THÖRNQVIST

Hos juristerna immatrikuleras 1383 Petrus de Oelandia,
Johannes Hamir de Swecia, Nicolaus Petri de Swecia och Laurentius
Ottonis de Swecia.1 Dessutom torde med all säkerhet den vid
samma universitet detta år inskrivne Nicolaus Gutmundi, för
vilken ingen hemort finnes antecknad, vara svensk. Han torde
vara identisk med Nils Gudmundsson, som 1389 är prebendat i
Linköping. I juli 1390 köper han en del byggnader i Linköping.
Samma år beger han sig åter ut på studiefärd. Vi möta honom i
Wien, där han immatrikuleras som Nicolaus Gudmundi de Suecia.
I oktober 1391 är han åter i hemlandet. Han utfärdar då för
Linköpings domkyrka tillsammans med biskop Knut och den
förut nämnde Johannes Ade en skuldförbindelse på 100
guld-dukater till Vadstena kloster. Nils Gudmundsson var 1391
kaplan och 1394 kansler hos drottning Margareta. Han åtnjöt
hennes speciella beskydd. På hennes rekommendation blev han
dekan i Linköping. Enligt en provisionsbulla av 1391 skulle
han fem år ha studerat artes och jus canonicum.2 Johannes
Hamir återfinna vi 1397 som kanik i Strängnäs. 1402 har han
befordrats till domprost. 1406 testamenterar han till
domkyrkan i Strängnäs jord i Säby socken.3 Laurentius Ottonis
torde vara identisk med Lars Ottosson, som 1391, då han
utnämndes till kanik i Skara, var kyrkoherde i Nora.4

Nicolaus Westerwik, som 1384 examineras för baccalareat,
är möjligen svensk. En Nils omtalas 1378—85 som kyrkoherde
i Västervik och prost i Tjust.5

Hos juristerna skriver 1384 Gunderus Petri Strengenensis in
sig. Säkerligen döljer sig här ingen annan än dåvarande
strängnäs-kaniken Gjurd Pettersson. 1382 hade denne sänts till Paris. Det
gällde att underrätta den förut nämnde Henrik Karlsson, som då
vistades i den franska huvudstaden, om att han valts till biskop
över Växjö stift. Från Paris begav sig Gjurd till Rom för att få
växjövalet konfirmerat av kurian. Någon konfirmation lyckades
han emellertid icke utverka. Sannolikt har Gjurd tagit hemvägen

1 M. U.P. 2, s. 132.

2 A. a., 2, s. 132, R.A.P. 2397, 2490, 2582, Brilioth, Svensk
kyrka, s. 178 f., 370—71.

3 R.A.P., 2892, D. S.3 205, 757.

4 Brilioth, Svensk kyrka, s. 369.

5 M. U.P., i, i, s. 222, R.A.P., 1381, 1938, 2083.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free