Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 54
CLARA THÖRNQVIST
Som vi se, är pragfrekvensen betydligt högre än övriga
högskolors sammanlagda frekvens. Man kan alltså våga påstå, även
om man tar i betraktande, att för Paris endast promotionslistor
föreligga, att svenskarna under ifrågavarande period till största
delen förlägga sina studier till Prag. Redan efter 1370 finna vi
ett icke obetydligt antal landsmän där. Frekvensökningen efter
1380 har av Brilioth med rätta satts i samband med den stora
schismen. Minskningen i antalet besök efter 1400 torde, som
nämnde författare framhåller, i främsta hand bero på, att de
svenska scholarerna åter börja uppsöka parisstudiet, som ändrat
hållning i de kyrkliga frågorna.’
Granska vi scholarernas fördelning på de olika fakulteterna, så
finna vi, att omkring 81 studerat jus, ungefär 52 (54?) artes
och cirka 11 båda dessa discipliner. Endast en av våra
landsmän skulle ha avlagt juridisk examen. Endast sju avslutade sina
studier med filosofisk licentiat- eller magisterexamen. Antalet är
påfallande lågt mot antalet svenska parismagistrar under
motsvarande period. Orsaken torde vara, att i Paris, som ovan
nämnts, baccalarexamen och magisterexamen togo ungefär lika
lång tid, under det att i Prag den förra examen kunde
avläggas efter ungefär ett års studier. Baccalareatet in artibus
synes för Sverige ha varit en fullgod merit för kyrkliga
provisioner. För scholarerna torde det alltså ur praktisk synpunkt
ha varit överflödigt att kosta på sig ytterligare omkring två års
studier till magisteriet.
Av vår undersökning framgår vidare följande.
De flesta studiebesöken lämnar Linköpings stift, närmast
följt av ärkestiftet och Abo stift. Sedan komma Strängnäs stift,
Skara stift, Västerås stift och Växjö stift. Jag har för de olika
dieceserna antecknat följande siffror: 28 (30?), 25 (26?), 21, 12
(13?), 10, 7. i. Linköpings, Uppsala, Strängnäs och Västerås stift
äro tidigast företrädda. Från Skara stift komma scholarer först
1385. De flesta scholarerna komma givetvis från stiftsstäderna, men
Middelalderen (Hist. Tidsskrift 8:6), s. 201; Daae, Matrikler, s. 19; Die
Matrikel der Universität Köln, bearb. v. H. keussen, i (1892). I
Heidelbergs universitetsmatrikel finnes t. o. m. 1409 intet svenskt namn (Die
Matrikel d. Universität Heidelberg, hrsg. von G. Toepke, i, 1884).
1 Svensk kyrka, s. 366.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
