Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
GÖSTA KELLERMAN
och vikt. Numera sätter ej heller den besinningsfulla
forskningen i fråga, huruvida Beatrice verkligen existerat.1
Floren-tinskan Beatrice, hur än hennes efternamn lytt, står oomtvistat
som centrum i Dantes två förnämsta diktverk, Vita nuova och
Divina commedia. Kvar ha dock stått vissa uttryck, vari
Beatrice varit tecknad som övermänsklig gestalt och som det gällt
att förklara. Det har då legat nära till hands att tillgripa den
medeltida allegoresen som förklaringsgrund. Man har därvid
visligen aktat sig för att helt på detta sätt bortförklara Beatrice
—- vestigia terrent —, och därför utgått ifrån, att Beatrice
engång varit en livslevande kvinna. Förebilder för en dylik
allegorisk gestalt har man ej behövt leta länge efter, så har t. ex.
F. X. Kraus funnit en sådan i Vishetslitteraturens vishetshypostas.2
Dock har det givetvis förelegat en inre orimlighet i detta
därigenom, att Dante upprepade gånger liksom pekat på, att det
ändock var den verkliga Beatrice han menade.
Så möta vi Purg. 30, 34 ff. ord, som ej kunna misstydas:
»Min själ i längesedan svunna tider
ju blev, för varje gång jag mötte henne,
av häpnad genombävad och förlamad,
och medan hon var bortskymd än för blicken,
lät hennes andes dolda kraft mig känna,
hur gammal kärlek höll mig fast i bojor.»3
(»d’antico amor senti la gran potenza»).
Ännu tydligare språk talar Purg. 32, 1:
»Nu spände så mitt öga alla krafter
för att få stilla tioårig hunger».
(»a disbramarsi la decenne sete»).
Identiteten mellan Vita nuovas och Komediens Beatrice
kan sålunda stå utom all diskussion. Följaktligen är det sin
ungdomsälskade, Dante i enlighet med slutorden i Vita nuova
’ Jfr JVlSlNG, Dante (Göteborg 19212), ss. 65 ff.
2 FXKraus, Dante (Berlin 1897), ss. 460 ff. För en utförlig
framställning av de äldre teorierna om Beatrice hänvisas till EMoore, Studies in
Dante (Oxford 1896 ff.) II, ss. 79 ff. Även Moores kritik är värdefull.
3 Brings översättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
