Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANTE OCH KRISTENDOMEN
I 5
den tidigare medeltiden (Eriugena undantagen) får
ljusmetafysiken sedan taga sin tillflykt till judisk och arabisk filosofi och
mystik.
Ett nytt skede i ljusmetafysikens historia börjar, i och med
att den i den arabiska filosofien förbindes med den aristoteliska
läran om intellektet och den astronomiska sfärteorien. Nu
skiljes Anden-Nous från intelligenserna och blir lika med
skapar-guden. I ett månggraderat system går inflytandet från den
verkande gudomliga anden ända ned till den sublunariska världen.
Alfarabi, Avicenna och AlgazEL fatta det som
ljusutstrålning. I intelligensernas ljus ha tingen sitt rätta väsen.
Därifrån få också tingen sin skönhet. Hos araberna komma även
mer primitiva astrologiska moment in. Så utöva himlasfärerna
vidsträckt inflytande på tingens ordning under månen.1
Av de kristna teologerna skola vi här för korthetens skull
endast sysselsätta oss med Albertus Magnus. Medan
Bonaventura huvudsakligen anknöt till Augustinus och Areopagita,
byggde Albertus på den grund Alfarabi och Avicenna lagt.
Den första orsaken är rent ljus, ett outsägligt och namnlöst ljus,
som först kan få namn i sina uppenbarelser. Ur ljuset framgår
ljus genom överströmning i en emanation, som kommer det
varande att uppdelas i grader. Ej ens solen skulle kunna lysa,
om den ej i sin tur finge intellektuellt solljus. Såsom en
ljus-emanation fattas även forma corporeitatis.2 Vi vilja nu
emellertid särskilt beakta att ljuset hos Albertus uppträder som
inspirationsprincip. Så heter det om profetian De appreh. 6, 133:
»Prophetia autem est, quando homo per raptum intellectus sui
illustratur de scientia futurorum aut occultorum aliorum, ad quae
per rationem et inquisitionem devenire non protest . . .
pro-phetae tamen anima non detinetur phantasmatibus, sed cognoscit
per lumen intelligentiae superioris ea quae videt non esse res,
1 CBaeumker, a. a., ss. 388 ff.
2 CBaeumker, a. a., ss. 407—414. Baeumker har emellertid tydligen
blott anlitat två skrifter av Albertus, nämligen De causis-kommentaren och
De intellectu et intelligibili. Man kan dock även i andra av hans skrifter
finna belägg för ljusmetafysik, som äro värda all uppmärksamhet.
3 Albertus Magnus, Opera omnia (ed. Borgnet, Paris 1890—99),
vol. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
