Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
norna kommande kraften och den av solen ädelgjorda
ädelstenen, som mottager denna kraft:
»Kärlekseld blossar upp i ett ädelt hjärta
liksom kraft i en ädelsten,
ty värde stiger ej ned från stjärnan,
innan solen gör den till ett ädelt ting».’
Dante, som icke minst genom studium av Albertus Magnus’
skrifter gjort sig förtrogen med allehanda naturfilosofiska frågor,
har ägnat intresse även åt det kosmiska kraftsammanhanget av
astral karaktär. Detta hans intresse måste nog också vila på
folkfromhetens bredare basis. Att astraltron varit livskraftig i
Florens på Dantes tid2 framgår bl. a. av Brunetto Latinis
Il tesoro i, 37 och Giovanni Villanis krönika.3 Stället hos
Brunetto lyder: »Och veten att den plats på jorden, där
Florens ligger, en gång kallades Mars’ boning, d. v. s. rum för
strider. Ty Mars, som är en stjärna av de sju planeterna,
brukade av hedningarna kallas stridsgud, och många folk kalla den
så ännu. Därför är det ej underligt, om florentinarna alltid
befinna sig i split och tvedräkt, ty denna planet härskar allt
fortfarande över dem. Och därom vet messer Brunetto Latini
väl besked, ty han föddes i denna trakt» (»E sappiate, che la
piazza della terra ove Fiorenza sie, fu già appellata magione
di Marte, cio è a dire, casa di battaglie. Che Mars, la quale
è una Stella delle sette pianete, si soleva esser chiamata da’
pagani dio delle battaglie e ancora la chiamano cosi molte genti.
Per cio non è meraviglia se i Fiorentini stanno sempre in briga
e in discordia, chè quella pianeta regna tuttavia sopra loro . . .»).
1 »Foco d’amor in gentil cor s’apprende,
como vertute in pietra preziosa,
che da la Stella valor non discende,
avanti ’1 sol la faccia gentil cosa».
GCarducci, Antica lirica italiana, canzone XLII.
2 »Der Glaube an den Einfluss der Planeten fasste in der Florentiner
Bürgerschaft so feste Wurzel, dass kein ungewöhnliches Ereignis eintreten
konnte, in dem man nicht die Wirkung der Konstellation erblickt hätte.»
RDavidsohn, Geschichte von Florenz IV: i (Berlin 1922), s. 17.
3 Se min anmälan De antika gudarnas fortsatta existens
(Bibelforskaren 1923), s. 266.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
