Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
handgriplig realitet (Summa theologiae II 2, 95, 5).1 Thomas
citerar själv Augustinus: »Quapropter bono Christiano sive
ma-thematici, sive quilibet impie divinantium, et maxime dicentes
vera, cavendi sunt: ne consortio daemoniorum animam deceptam
pacto quodam societatis irretiant».
Men långt ifrån att astrologien på detta sätt skulle tämjas,
tycks den ha frodats i brokig blomstring.2 Stjärnornas makt
framlockar hos Dante än from (möjligen retorisk) hänvändelse
såsom i Purg. 20, 13 ff:
»O himmel, du vars kretslopp man tycks anse
som grund till tingens växlingar härnere,
när kommer han som jagar bort varginnan?»,3
än bitter klagan, så Purg. 14, 51, där han kallar Arno
»det olycksaliga, fördömda diket/»
Som de två på karaktärsdaningen inverkande makterna har
han i föregående rader betecknat det geografiska läget, då med
tanke på dess astralt bestämda elementarbetingelser, samt den
mänskliga viljan (o per sventura del loco, o per mal uso che
Ii fruga). Om en allmänt utbredd fatalism vittnar Dantes fråga
om orsaken till världens fördärv Purg. 16, 61 ff:
* Detta visas av Villanis berättelse om ghibellinen Provenzano
Salvani, huru han före slaget vid Colle di Val-d’Elsa (år 1269) skulle ha
avtvingat djävulen orakel men blivit lurad genom dess tvetydighet och själv
funnit döden under nederlaget. Vartill Davidsohn säger: Es ist gewiss
nicht zu bezweifeln, dass Provenzano vor der Schlacht die Sterne und
vielleicht auch gewisse Idole befragte ... Jfr o. a. a., s. 16.
2 En förträfflig illustration av astrologiens systerliga sämja med
teologien finnes i själva Paris på en av sidoportalrelieferna till Notre Dame
(just från 1200-talet). De tolv stjärnbilderna omge här symboler för
månaderna, innerst äro de sex levnadsåldrarna och de sex årstiderna avbildade.
I mitten står så himladrottningen. Jfr vidare Jeremias: art. Sterne i
Roscher, Ausführl. Lexikon der griech. u. rom. Mythologie. Även Giottos
kampanil i Florens förenar i sin utsmyckning bibliska och astrala motiv,
liksom även Santa Maria Novellas kapitelsal (jfr Davidsohn s. 17).
•O ciel, nel cui girar par che si creda
le condizion di qua giü trasmutarsi,
quando verrà per cui questa disceda?»
J ala maladetta e sventurata fossa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
