Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
GÖSTA KELLERMAN
Skalden skyller i ett av sina mest hatfulla utfall mot sin
hemstad Florens dess fördärvbringande politik på dennes anstiftande:
»Din stad (en planta sådd av den vars avund
är sådan jämmers orsak, han den förste,
som vände Skaparen, sin fader*, ryggen)
drar upp och sprider det fördömda blomster,
som har lett får och lamm på villovägar,
då det har gjort en varg av själve herden».2
Djävulens glädje över Guds kyrkas profanering får i Par.
27, 22 ff. tjäna som ytterligare krydda till den nedgörande
kritiken av Bonifatius VIII i Petri ord:
»Min stol, min stol, min egen stol står ledig
i Gudasonens ögon, men på jorden
är den ett rov för honom, vilken gjorde
min gravstad till en smutskloak, som jäser
av blod och stank, ett dåd varåt den lede,
från himlen fallne, glädes i sin avgrund».3
Det politiska fördärvet och ofriden accentuerar stämningen
av en doms nödvändighet. Denna dom ter sig till en del som
en redan förrättad segerrik uppgörelse med helvetets makt, Kristi
gärning var enligt Brunetto Latini (il tesoro 2, 24) »att
återförvärva människosläktet från det slaveri, vari det hölls av
helvetets demoner». Det gamla grekiska försoningsmotivet är så-
1 »Sin fader» förekommer ej i grundtexten utan har tillagts av Bring,
tydligen för att fylla ut versraden.
»La tua città, che di colui è pianta
che pria volse le spalle al suo fattore,
e di cui è la ’nvidia tanto pianta,
produce e spände il maladetto fiore
c’ ha disviate le pecore e li agni,
perö che fatto ha lupo del pastore». Par. 9, 127 ff.
»Quelli ch’usurpa in terra il luogo mio,
il luogo mio, il luogo mio, che vaca
ne la presenza del Figliuol di Dio,
fatt’ ha del cimiterio mio cloaca
del sangue e de la puzza; onde ’1 perverso,
che cadde di qua sü, là gill si placa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
