- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionde årgången, 1930 /
177

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Linderholm, Emanuel, Trolldomsprocesserna i Uppland och Uppsala 1671—1676

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TROLLDOMSPROCESSERNA I UPPLAND OCH UPPSALA 17 7

framkalla den skrämselns självsuggestion, som spelade en stor
roll i denna epidemi. Än mera blev detta fallet med de
kraftiga predikningarna och stränga förmaningarna till vaksamhet
mot den ledes försåt och list. Då det, för att nämna ett exempel,
säges, att kaplanen Petrus Tibelius i Äland själva pingstdagen
1673 »predikat hårdt mot trollpackor»1, så är detta något, som
visserligen icke kan betraktas såsom ett undantag i de stora
häxprocessernas dagar. Med säkerhet har det aldrig, vare sig
förr eller senare hos oss predikats så som då om djävulen och
hans mångfaldiga konster.

Ungefär så, som här antytts, torde vi ha att förklara
uppkomsten av 1670-talets stora häxprocesser i Uppland. Icke
heller här föreligger någon anledning att antaga en faktiskt
ökad utövning av trolldomens konster.

I det följande skola vi redogöra för processernas yttre gång,
allmänna innehåll och förlopp i de olika orterna, liksom ock för
den av dessa rannsakningar föranledda stora
trolldomskommissionen i Uppsala åren 1676—1677.

Det blev först under åren 1674 och 1675, alltså närmast
efter och samtidigt med de stora processerna i Gävle och
Gästrikland, som Uppland fick en allvarligare känning av epidemien
och förty ett flertal rättegångar. Det nyss anförda fallet från
1670 i Vaksala synes nämligen icke vid närmare undersökning
hava föranlett några rättsliga åtgärder. I varje fall har ingen
underrättelse därom kunnat vinnas. Rannsakningen i Börstil 1671
står också tills vidare enstaka. Såsom man kunde vänta
framträder det epidemiska häxväsendet företrädesvis i landskapets
nordliga och nordvästliga socknar, men går dock ända ned till
Uppsalatrakten och själva universitetsstaden. De orter, som
beröras, äro, så vitt av domkapitlets handlingar och bevarade
rannsakningsakter m. m. kunnat utrönas, mer eller mindre
följande orter från norr till söder räknat, nämligen: Älvkarleby,
Västland, Tolfta och Tierp; vidare Hållnäs, Öster-Lövsta och
Börstil, yttermera Film, Dannemora och Vendel samt slutligen
i en linje från väster till öster över hela landskapet: Vittinge,
Äland, Tibble, Bondkyrko, Uppsala, Vaksala, Stavby och Frö-

1 Enligt protokollet vid februarirannsakningen 1674 jämförd
medjuni-rannsakningen s. å. Jfr Fant, Uppsala Åj-kestifts Herdaminne, III s. 165.

12 — 30573. Kyrkohist. Årsskrift 1930.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1930/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free