- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionde årgången, 1930 /
181

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Linderholm, Emanuel, Trolldomsprocesserna i Uppland och Uppsala 1671—1676

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TROLLDOMSPROCESSERNA I UPPLAND OCH UPPSALA l8l

Ramsta höllos den 12—14 februari samt den 3 och 4 juni 1674,1
och gällde flera anklagade från Ålands socken av Skogstibble
pastorat.

Redan vid hösttinget 1673 hade rannsakning här företagits
med Mats Nilsson i Trampmyra av Ålands socken, vilken av
sin kyrkoherde P. Petri2 angivits, för det han sagt sig jämte
Ålandsklockaren Erik Carlssons son Carl hava blivit »riden och
förd till helvetes» av några gifta kvinnor i socknen. Nu åter
tagen i förhör härom vid februaritinget 1674 nekar han alldeles,
ehuru rätten honom »både med ondo och godo tilltalade», och
sade, att han blott drömt och för övrigt ingen beskyllt.
Klockaren, som av Matts Nilsson sades hava sett och igenkänt — för
8 år sedan såsom senare vittnas — trollpackorna i klockstapeln,
nekade också, tills Mårten Mårtensson i Stenäs av Tibble socken
vittnade, det klockaren redan för några år sedan sagt sig ha
sett några hustrur i klockstapeln. Klockaren yttrade nu, att
han visserligen icke sett och igenkänt någon, »utan hörde brakas
och bullras i stapeln och intet annat tyckte än någon stod
under klockan, emedan det var något mörkt». Det var allt.
Mårten Mårtensson vittnade vidare, att Bengt Persson i Ålands
Österby pingstdagen 1673, då kaplanen samma dag »predikat
hårdt» emot trollpackor, sagt till klockaren: »Vill icke du, så
skall jag gå i prästgården. Jag hörer, att Matts i Trampmyra
har sagt, att min hustru ridit klockarens son till Blåkulla.»
Klockaren själv bekände ock nu, att Matts redan söndagen före
pingsten 1673 på morgonen kommit in och sagt till honom:
»Din son och jag hafva varit till helvetet i natt vid Käringvad
och Välten», varvid han också om Mårtens hustru yttrat, att
hon burit fram mat i Blåkulla. Till sonen hade Matts sagt:
»Äst’u hemma före mig? Vi voro i natt tillhopa vid
Käring-vadet och Välten.» Sonen hade klagat över svåra smärtor i
kroppen. Bengt Persson i Österbyn vittnade, huruledes Matts
Nilsson rått honom att göra sig av med en häst, som han köpt
av Matts Seffersson i Öfverbo, emedan dennes hustru tvenne
gånger ridit på hästen till Blåkulla. Komme han tredje gången,

1 Båda protokollen i ULA. Hagunda härads domböcker 1663—1674.

2 Khde i Tibble och Åland 1656—86. Fant, Uppsala Ärkestifts
Herdaminne, III, s. 161.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1930/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free