Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Sven Kjöllerström, Vår första lutherska katekes och dess översättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR FÖRSTA LUTHERSKA KATEKES OCH DESS ÖVERSÄTTARE I 29
Någon större betydelse tillskriver emellertid icke Lundström
dessa likheter, ty han säger: »Något som helst hinder för att
redan 1544 års psalmbok . . . kan hava innehållit även
cate-chismus minor i svensk dräkt torde för närvarande icke kunna
angivas. Kilians upplaga 1545 bildar ej absolut gräns.
Likheterna kunna ju förklaras genom mellanupplagor och
översättningens senare överarbetande.»1 De av Lundström påpekade
likheterna äro ock av mycket perifer art.
Det har ingalunda undgått den kyrkohistoriska forskningen,
att Luthers lilla katekes under 1540-talet började få ett allt
större inflytande i värt land. Man har hänvisat till Articuli
Ordinantiae,2 som på flera ställen omnämner katekesen, till
Handboken 1541, i vilken absolutionsformeln i formuläret för
sjukbesök är en direkt översättning av katekesens avlösningsformel
vid skriftermål,3 till G. Normans »Explicatio Articulorum fidei»,
som i verkligheten utgör första avdelningen av den Ordinantia
Regni, vilken omtalas i ett flertal skrivelser från åren 1540 och
15414, samt slutligen till Normans »Ein kurtz ahnleithungh».5
Även uppgifterna i Räntekammarböckerna visa, att katekesen
på 1540-talet var en känd och uppskattad bok i vårt land.6
Men är då verkligen katekesen av 1544 den äldsta i
Sverige? Såväl Theding som Lundström anse, att det av flera skäl
icke är troligt, att en svensk katekes förelegat färdig, då
Norman 1539 anlände till Sverige. Båda dessa forskare äro
nämligen av den uppfattningen, att Norman haft den största
betydelse för katekesens tillkomst.7 Ur allmän reformationshistorisk
1 Lundström, a. a. sid. 205. Jfr även Dahlberg, Bidrag till den sv.
ref.-tidens bibliografi, i Studier tillägnade A. Hultin, sid. 68.
2 Art. Ord. utgivna av Ahnfelt i Tidskrift för teologi 1892, sid.
352 ff.
3 Quensel, Bidrag till sv. liturgiens hist. I, sid. 127.
4 Explicatio utgiven av Ahnfelt, Bidrag till den svenska kyrkans
hist. i sextonde århundradet, III, 1899. Om Ordinantia Regni se nedan.
5 Ahnfelt, Bidrag etc., III, 1899. Även i Normans »Hoffordenung»
för prinsarna Erik och Johan omnämnes katekesen. G. R. XII, sid. 307.
6 Se Hedberg, Bokbindare-Bokförare i Sverige 1500—1630, sid. 140
och 145.
7 Theding, a. a., sid. 110 ff. och Lundström, a. a., sid. 205.
9—31369. Kyrkohist. Årsskrift 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
