Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Sven Kjöllerström, Vår första lutherska katekes och dess översättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR FÖRSTA LUTHERSKA KATEKES OCH DESS ÖVERSÄTTARE I 29
textord. I Räntekammarboken för 1538 förekommer nämligen
följande notis: »Torsdagen nest efter Johannes baptista.
Bar-thollomius bokbindare för Jhisus Zirack och Salomons årspråk
oc thi Gudz budord han bant 1 mark».1 Jesus Syrak och
Salomos ordspråk, som här nämnas., äro, som prof. Lindblom visat,
översatta av Olavus Petri och tryckta i Stockholm 1536.2 Men
vad menas med »thi Gudz budord»? Prof. H. Schlick, som efter
A. H. Hedberg avtryckt denna uppgift, anmärker i sitt arbete
Den svenska förlagsbokhandelns historia: »Någon detta år tryckt
upplaga av de tio budorden är emellertid ej känd. Skulle
härmed menas någon förlorad katekes?»3 Lektor Hall har
emellertid meddelat en uppgift, som sprider ljus över det
dunkla uttrycket. Enligt lektor Hall har nämligen fornforskaren
Aschaneus innehaft en nu okänd edition av lilla katekesens
textord, tryckt i Stockholm 1537.4 Sammanställer man dessa båda
uppgifter, torde vi vara berättigade att härav sluta, att 1537
tryckts en upplaga av lilla katekesens textord. Även en annan
omständighet talar för detta antagande. Katekesen av 1567
innehåller liksom Luthers stora katekes först textorden, den
s. k. Catechismus canonicus (cat. can. 1). Lundström har nu
påpekat, att cat. can. 1 ganska väsentligt skiljer sig från själva
katekesens textord (cat. can. 2).5 Särskilt gäller detta
formuleringen av nattvardens instiftelseord. Dessa överensstämma
nämligen mycket nära med den formulering av instiftelseorden, som
Olavus Petri givit i Handboken 1529 och katekesen 1530, ja,
orden om kalken äro här identiskt lika.6 I cat. can. 2 äro
instiftelseorden direkt översatta från den tyska förlagan till vår
katekes. Dessutom bör omnämnas, att instiftelseordens
formulering i cat. can. 1 väsentligt avviker från den, som Laurentius
Petri givit i Mässan 1541 och försvarat i »Dialogus om then
1 Hedberg, a. a., sid. 129.
2 Lindblom, Joh:s, Studier till en ny provöversättning av Syraks bok,
sid. 28 ff.
3 Schück, Den svenska förlagsbokhandelns historia, I, sid. 64.
4 Hall, Om Sveriges första läroverksstadga, Årsböcker i svensk
undervisningshistoria, I, sid. 39.
5 Lundström, a. a., sid. 324 ff.
6 Lundström, a. a., sid. 325. Jfr även Bang, a. a., sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
