Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANGREPPEN PÅ PRÄSTESTÅNDET OCH DESS PRIVILEGIER I 7 6 5-69 I 7 5
Av obekant ursprung är ett litet blad »Om prester»
(Stockholm 1767), som företräder den meningen, att prästerna böra
rikligt avlönas som i England.
Den egendomlige östgötaprästen Carl Brunkman gjorde ett
inlägg även i denna debatt, rätt färglöst.1 Amanuensen i
antikvitetsarkivet, Carl Gustaf Broocman, ville försvara prästernas
vederlag men föreslog i stället reducering av biskoparnas
inkomster, ja ifrågasatte t. o. m. om dessa ämbeten icke kunde
helt indragas.2 Här framskymtar åter den demokratiska
tendensen att angripa det högre prästerskapet.
Vidlyftigast, tillika intressantast och mest lättläst skrev
Gudmund Svanberg, präst i Kalmar stift.3 Han frågar sig,
vad anledningen kan vara, att »den ene satiren utkommer
skarpare än den andre och alltid är prästen ämnet» och att »intet
stånd i Sverige warit mera critiqueradt sedan reformationen än
prästerna nu äro. De fläckas ej allena i enskilda samtal utan
äfwen almänt i tryckta skrifter». De levde ju dock ungefär
som förut, och om några ha »med för mycken eller för liten
nit och rättvisa handterat vissa högmåls saker och därigenom
gjort sig förhatade, så borde de, och ej tillika de andra
angripas.»4 Svanberg kan med »högmåls saker» mena
västgötaupproret, vid vars bedömande riksdagsprostarna lagt i dagen
den starkaste aggresivitet5, men möjligen även den Rutströmska
processen. Den sistnämnda hade till en del förorsakat Orrelii
skrifter, men den gav även upphov till flera andra skriverier,
som gingo ut på att nedsvärta prästerna. Därför att detta dels
kunnat irritera prästerskapet, dels möjligen påverkat opinionen,
har jag inte alldeles velat förbigå saken.
Sedan detta mål avgjorts i augusti 1766, tyckes Rutströms
1 »Betydeligare frågor til swar på de Betydeliga frågorna angående
präster; Norrköping 1768. — Om förf. se B. Lindén, Carl Brunkman,
Person-hist. tidskrift 1925.
2 »Til slut om präster». Sthlm 1768. — Om förf. se Svenskt
biografiskt lexikon, VI, sid. 425 f.
3 »Åter något om präster, nemligen swar på frågan». Kalmar 1767. —
Om förf. se Apelblad, a. a. III, sid. 582 samt Löfgren, Tjenstemän wid
församlingarna och läroverken uti Kalmar stift, III, sid. 745.
4 »Åter något om präster» sid. 3.
5 Malmssröm, a. a. V, sid. 366, 368 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
