Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sven Kjöllerström, Visitatio Gustaviana. Ett otryckt dokument av Georg Norman - II. Visitatio Gustaviana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
SVEN KJÖLLERSTRÖM
(:såsom andra gudfruchtiga konungar och förstår:) sina kyrkior
reformerade blifwa, thet är, att beställas skulle, att folket (:till föröka
Guds namns ära, hörsamhet och inbördes kiärlek ibland menniskior:)
kunde rätt och troliga lärdt warda om then sanna gudstiänst, om
en sanskyllig Guds räddhoga, om en rätt tro och åkallan, på thet
att med thet sättet både regementen så wäl thet andeliga, som öfwer
samweten regerar, som thet wärdsliga1, som till thet utwärtes
umgänget ibland menniskior skickadt är, kunde wid macht hållas. Förty
thenne både regementen äro af nödenne, thetta till then utwärtes
menniskiornas beskyddning, thet är till thetta lekamliga lifwet, thet
andra till ewiga salighet när Gudi eller i hans åsyn. Thetta är
korteligen wår k. nådige herres ypperste och gudeligaste råd eller
anslag i thenne saken; låter oss nu med få ord röra, huru thet ock
må hafwa någon framgång. På thet att sådana wår h. nådes opsåt
med någre illwiljoge menniskiors motstånd, som ei lida kunna, att
et christeligit företagande skall fortgå, icke skulle förhindradt warda,
förordinerar2 Kongl. M:t någre personer, uti hwilkas fullmacht all
thenne religions sak utöfwer alt thetta lofliga rikett förhandlas skall.
Först tillskickas en, som i alla landzorter här och ther med
synnerlig flijt och trohet skall hafwa något upseende efter then eed, som
han i thenne sak giöra skall, hurulunda om then christelige religion
för then mene man allestädes handladt warder, om icke sker
någor-städes af clerkerijt, att Guds ord warder försummadt eller elliest
något företagit, som framdeles riket icke wille nyttigt wara. Ja, om
clerkernes lefwerne ock drager öfwerens med deras goda läro. Summa
summarum: thenne mannen skal hafwa fullmacht till att skicka och
laga religionen eller christendomen i hela riket, pa thz att kyrkoner
måtte omsider dragas till enighet; thenne är gifwit thet namnet
superintendens. Icke är heller mycket3 skiötandes, hwar någon
för-törnades4 af thetta nyia namnet, här om dömandes warda, förty om
thet än them synes i then hel. kyrkia ett nytt namn, efter thet
fordom tids gement och brukadt hafwer warit i kyrkone, när
biskopsnamn utur Graecien kom till romare riket, och brukar påwens
lagbook samma ordet: De consecr. dist. Nulla etc.5
Thenna superintendentz will Kongl. M:t tillfoga en annan lärd
och gudfruchtig man, uti then christelige religion wäl förfaren,
hwilken sammaledes efter sitt jurament then saken efter sin6 yttersta
1 U och S och theslijkes thet wärldzliga; andeliga och wärdzliga under-
struket. 2 U förordnar. 3 U något att. 4 U någor förtörnade.
s U De consect. dist. Nulla etc.; S De consect. Test. Nulla etc. Det
tecken, som i hskr. följer efter Nulla, betyder sannolikt etc. I den åbe-
ropade canon, Nulla praeter, talas dock ej om superintendenter. Säkerligen
åsyftar Norman följande ställe i Corpus juris canonici: »Ergo episcopos,
si uelimus, latine superintendentes possumus dicere . . .», c. ii C. VIII. qu. i.
6 L som.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
