- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioförsta årgången, 1931 /
229

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sven Kjöllerström, Visitatio Gustaviana. Ett otryckt dokument av Georg Norman - II. Visitatio Gustaviana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VISITATIO GUSTAVIANA

229

Och äntå wij äre af S. Påwels ord wisse nog, att alt thet, som
skrifwit är, är oss skrifwit till nytto och att alle skrifter äro af Gudi
ingifne, doch likwäl äskas här af predikaren en synnerlig
förnuftighet, att han gemenligen1 skall öfwerläggia, thet han sådana böker
eller the rum i skriftene icke tager sig till att utläggia, som han
weet swåra och oförståndelige att wara, än [at] han them betröstar sig
förklara eller förnimmer folkene nyttiga wara. Sådana är Johannis
Uppenbarelse; i then boken äre månge rum, the som icke liten
tillfälle wordo gifwandes till friheet och mycket ondt, hwar någor the
samma icke rätt förstånden eller orätt indragen wille för the
oförståndige framsättia. Så händer ock ofta, att S. Peders ord om thet
kongl, prästerskapet, när the orätt förståndne predikas, sättia the
ock sinnet uti the oförståndiga till olydno till att inträda uti
konungars och förstars, presters och kyrkotiänares uppenbara ämbete.

Således är ett ganska grufweligit exempel här om sedt wid 14
år sedan i Tyskland, när bonde oproor skändeligen missbrukade till
sin oproriske anslag then texten2 utu psalmen: Then snaran är
brutin och wi ärom frij giorde, wrängiandes henne till theras
öfwer-dådighet och kötzliga friheet. Jag kunde wäl (:som thet behof
wore:) mång annor rum i skriftene opräkna, med hwilken
predikan-terne stundom af oförståndighet och stundom af rätta argheet hafwa
dragit skriftene med håret och på thet alrawärsta lärdt then
oför-farne almoge; therföre är af nödene om thetta ärendet wäl förmana
predikanterna, att the med beskedlighet etter theras förstånd, som
påhöra, förkunna Guds ord och icke sådana texter framsättia, af
hwilka (:för theras twifwelachtighet skull:) något obestånd måtte
opwäxa.

Hurudana läran wara skall.

M. Philippus Melanchthon påminner mycket wijsligen i sina
Locis communibus, att läran skall wara sann, wiss och nyttig. Sann
skall hon wara (:säger han:), på thet att predikanterne måge lära
allmogen om the förnämligaste stycker i christendomen, som är om
then sanna Guds räddhogan, om en sann tro och Guds namns
åkallan, om lydno, tacksamhet emot öfwerheten, om kärleken wid3 sin
nästa, om korset, om böön, om skriftermål, om sacramente, om
christelig frihet, om kyrkones fullmacht och om the sannskyldiga goda
gärningar. Thessa äro hufwudartiklar, om hwilka wij hwar för sig
skrifwa måtte.

Om arfsynden4. Explicatio.

Thet är först och främst behof, att folket rätt lärdt warder om
syndene, huru stor hon5 är, på thet man kan rättzliga förstå, hwad

1 S granneligen. 2 U och S sententien. 3 U och S med.

4 Med denna art. börjar Explicatio. 5 U then.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1931/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free