Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sven Kjöllerström, Visitatio Gustaviana. Ett otryckt dokument av Georg Norman - II. Visitatio Gustaviana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VISITATIO GUSTAVIANA
2 53
öfwerkomma med wåra gärningar, förty ingen giör så mycket, som
han borde giöra, och brister altid then fullkomlighet i wårom
gär-ningom, som Gud fordrar. Men thet här uti thenne samwetzens
kämpning uthlyckes gärningar, sker icke förthenskull likewist som
thet flijt, thet1 oss bör hafwa till goda gärningars bewisande, skulle
förkastadt blifwa ther med utan att klarligen måtte lärdt blifwa,
thet gärningarna bör till en annan yttersta mening giordt warda,
såsom här efter skall omtalas. Thetta är rätta form till att lära
om trona, hwilken sokneprästerne uti theras kyrkior måge behålda,
på thet att wetterligit må blifwa, hwad thet doch är, för hwars skuld
wij rättfärdiga räknas för Gudi, nämligen att wij troo Guds ord och
anamma Christum rätta medlaren. Thenna kundskapen eller thenna
trona, mädan för hennes skuld gifs Guds Anda, följer sedan en ny
lydno och ett2 flijt till att giöra wäl i all ärende; thenne troon, efter
hon sanskylleliga känner Gud, skaffar hon att wi rätzliga kunna åkalla
Gud, förbida af honom hielp i bedröfwelsen, wara honom lydog etc.
Om åkallan.
Thet är mycket nyttigt, att folket weet, huru stor beskyddning
begripen är uti en rätt åkallan och att icke bedia Gud är så stor
synd sotn med wåldswärkan någon dräpa. Och på thet att jag med
få ord skall utsäya meningen, skola predikanterne sina församlingar
föregifwa fyra stycker. Thet första, att thet är Guds bud, att man
skall bidia, förty i thet att Gud förbiuder, att hans helga namn skall
icke missbrukas, påbinder han twärt om, att thet skall rätt brukas,
nämligen att wi skole åkalla Guds namn uti bedröfwelsen såsom
psalmen säger: Åkalla mig på bedröfwelsens dag; och Christus:
Beder, klapper, söker etc. Thet andra om Guds löfte, thet han
wisserligen warder bönhörandes alla the, som honom uti trone åkalla.
Hwad som hälst (:säger Christus:) J bidien fadren i mitt namn, skall
han gifwa ider. Thet tridie, att folket skall hwar för sig andraga
Gudi sin nödtorft uti theras böner; förty att ändoch Gud nog weet
elliest menniskones wedertorftigheter, förr än han bidin warder,
Iik-wäl på thet att3 wi också öfwerwäga måtte, huru stora farligheter
almänneliga och enskylta wi på alla sidor äre uti stadde och icke
wara orädde eller4 fåfängie utan weta, att wi behöfwa Guds hielp
emot diefwulens, werldenes och kötsens anfäktningar, skole wi altid
the tingest, som wårt sinne bedröfwa, Gudi förehålla och bidia
honom, att han wille, som thet elliest wore hans namn till pris, oss
mildeligen utrappa och frälsa. Men alle sakers nödtorftigheter, thet
1 U och S then flijt som. 2 ett saknas i U och S. 3 Enl.
Ahnfelt, Bidrag etc. 1899 sid. IV, 46 och 49 skulle tvenne sidor i manuskriptet
till Explicatio vara överkorsade; så är dock ej förhållandet, ty de streck,
som korsa dessa sidor, äro hänvisningspilar. 4 U och.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
