Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 4. Kultur- och bildningsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
IOI
kulturkomplex. Detta får väl anses som en inkonsekvens,
eftersom han samtidigt ej vill godtaga någon väsentlig särprägel hos
renässansen. Kan man icke finna någon särprägel hos
renässansen som en levande totalitet, så torde man icke heller kunna
komma någonstans genom att utgå från lösryckta motiv.
Lexikograf! kan icke ersätta kulturhistoria. Däremot är den givetvis
en betydelsefull hjälp vetenskap.
Slutligen bör den uppfattning av renässansen beaktas, som
bäst torde kunna karakteriseras som en utvecklad form av den
en gång av Burckhardt hävdade och som vars framgångsrikaste
vapendragare JOACHIMSEN torde få anses. I en posthumt
utgiven uppsats »Der Humanismus und die Entwicklung des
deutschen Geistes»1 har han givit en sista sammanfattning av sin
ståndpunkt. Renässansen är för honom helt enkelt lika med
den italienska kulturen från omkring 1250 till omkring 1550.
Utgångspunkten är social. Denna kultur kännetecknas nämligen
av stadsstaten med dess strävan efter autarki och rationalisering.
I dessa samhällen, där förhållandena ha varit analoga med dem,
som rådde i den antika polis, har först en djupare förståelse för
antiken blivit möjlig. Här har den första individualistiska
skapelsen i västerlandet framträtt och här har en ny individualistisk
människotyp framvuxit. De tre huvudbegrepp, som äro
karakteristiska för den nya världsbilden, äro ratio, fortuna och virtü.
Om det också ligger åtskilligt tänkvärt i denna framställning,
så är det dock tydligt, att Joachimsen hemfallit åt en överdriven
schematisering, just emedan han begränsat ämnet till att gälla
endast Italien. Vad särskilt individualismen beträffar, har denna
på ett tidigt stadium framträtt även utanför Italien. Att den
borgerliga kulturen, och det ej blott i Italien, är en viktig
förutsättning för renässansens uppkomst torde emellertid stå fast.
Folkpsyke och tradition har naturligtvis härvid dock givit
italienarna speciella möjligheter att tillgodogöra sig det antika
kulturarvet.
Sin mest märkbara betydelse för kyrkan i stort fick
renässansen via påvedömet. Här var det dock nästan enbart
renäs-nansandans skuggsidor, som kommo att framträda. Ty det me-
’ I Deutsche Vierteljahrsschrift für Literaturwissenschaft und
Geistes-geschichte Bd 8, 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
