Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 5. Kyrkan och de sociala förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 00
GÖSTA KELLERMAN
talet i gång en intensiv propaganda i Italiens städer för
upprättandet av s. k. »montes pietatis» (den första i Perugia år
1462). Räntan eller ersättningen växlade mellan ingen alls och
\2%. Av stor betydelse var härvidlag också, att man 1
kyrkliga kretsar alltmer tvingades att frångå sin antikverade
ståndpunkt, att all räntetagning var ocker. Epokgörande var
Bernardino från Feltre’s insats på observanternas generalkapitel i
Florens 1493, där han energiskt hävdade, att hela
bankverksamheten äventyrades genom gratisutlåning, samt förmådde
kapitlet att biträda sin mening. Emellertid begränsades
aktionsradien till Italien. Utanför detta land kan blott en enda Mons
pietatis sättas i samband med den italienska verksamheten,
Nürnbergs av år 1498 (redan 1473 hade rådet här ansökt hos
kejsaren om tillåtelse att förjaga judarna och grunda en
växelbank).1
Sedan gammalt var folket i stort sett hänvisat till
självhjälp genom sammanslutningar av olika slag. Dessa brödraskap
eller gillen buro en religiös prägel och stodo i mer eller mindre
lös anknytning till kyrkan. Här förekommo ömsesidiga understöd
och samfundsmässig fattigvård. Ofta hade man också särskilda
fördrag med hospitalen i och för sjukvård åt medlemmarna.
Den kanske angelägnaste omsorgen gällde slutligen de döda.2
Brödraskapen undergingo under 1400-talet en rik
utveckling. Inom alla yrkes- och intressekretsar slöt man sig samman
för att tillförsäkra varandra själens och kroppens nödtorft. Från
städerna, där brödraskapstanken hade sitt ursprungliga hemvist,
spred den sig ut på landsbygden. De från de gamla
skråorganisationerna utbrutna gesällerna bildade egna gesällbrödraskap.
Det stiftades brödraskap för farande scholares, för spetälska, blinda,
lama och — tiggare (tiggarbrödraskapet i Zülpich, grundat år
1454, fick t. o. m. sina statuter bekräftade såväl av provinsens
ärkebiskop som av stadens råd).3
* HöLZAPFEL: Die Anfänge der Montes Pietatis (1462—1515). Jfr
de Besse, Le bienheureux Bernhardin du Feltre, samt Gottlob i
Wissen-schaftliche Beilage zur Germania Nr 22, 38 5 1903 (beklagligtvis ej tillgänglig
i svenska bibliotek), och von Below i HZ Bd 95 (1905), ss. 466 f.
3 Uhlhorn, ss. 401, 407 ff.
3 Uhlhorn, ss. 413—422.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
