Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 5. Kyrkan och de sociala förhållandena - 6. Kult och religiositet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 00
GÖSTA KELLERMAN
generellt förbud. Orsaken till tiggeriet var ingalunda alltid olust
att arbeta, utan i stigande omfattning den nöd, som förorsakades
av ofrivillig arbetslöshet. Man måste inrikta sig på att
övervaka, huruvida tiggeriet verkligen var motiverat (jfr
tiggeriförord-ningarna för Wien 1442 och för Strassburg omkr. 1464). I
Strassburg erhöllo tiggarna t. o. m. särskilda legitimationstecken
(år 1474). I många städer anställdes särskilda fattigvårds- eller
tiggeritjänstemän. Även framkommo önskemål om särskilda
kommunala fattigläkare (Ref. Sigism.)1
Jämte den kommunala socialpolitiken fanns även vissa
ansatser till en statlig. Dock kan man ännu ej förmärka några
enhetliga tendenser därvidlag. Till stor del stod den statliga
socialpolitiken i direkt samband med den kommunala. Sålunda
var den tyska rikslagen av år 1497 n101 omotiverat tiggeri
uppenbarligen inspirerad av städernas tidigare åtgärder i samma riktning.
Som ett sammanfattande slutomdöme rörande kyrkan och
de sociala förhållandena under medeltidens sista skede kan det
sägas, att kyrkan alltmer tydligt ådagalade sin oförmåga att
tjäna som organ för det sociala samvetet. Det existerade ej
längre något kristet församlingsmedvetande. Allmosegivandet
och de kyrkliga barmhärtighetsanstalterna kunde ej tillgodose
de verkliga behoven och voro dessutom i stor utsträckning
an-frätta av slentrian och förfall. Bättre fyllde då de till kyrkan
anslutna yrkessammanslutningarna sin uppgift. De hörde
organiskt samman och kunde också uppnå en helt annan effektivitet
i sin inbördes hjälpverksamhet. Överhuvudtaget måste de ha
varit ett ovärderligt stöd för folkets religiösa fostran, något som
reformationens män sedermera förbisågo. Dock syntes det redan
nödvändigt för de större samhällsenheter, som hette stad och
stat, att ingripa reglerande i de sociala missförhållandena. Men
därmed hotade också socialpolitikens sekularisering.
6. Kult och religiositet.
I kultens förändringar finna vi det påtagligaste utslaget av
de religiösa tendenser och strömningar, som förefinnas i tiden.
Beträffande själva huvudgudstjänsten, söndagens högmässa, för-
1 Uhlhorn, ss. 455 ff. Winckelmann ss. 66 f., 70 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
