Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 6. Kult och religiositet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
IOI
Dödsdansmotivet vittnar också om det senmedeltida dansbegäret.1
Så omslöt det i en och samma tankebild livsglädje och
dödsfruktan — en för senmedeltiden typisk paradox.
För bedömandet av tidens religiositet är bönböckernas
vittnesbörd av stor vikt. Dessa för lekmännens privata andakt
avsedda böcker voro av två typer: dels de sedan 1200-talet gängse,
under sitt franska namn »livrés d’heures»2 mest kända, dels de
från slutet av 1400-talet, särskilt i Tyskland förekommande
»hortuli animae», som där trängde ut de förstnämnda och vunno
ingång även i Frankrike och England. Om dessa bönböckers
popularitet vittnar det förhållandet, att åren 1487—1498 i
Frankrike trycktes icke mindre än 65 upplagor av »livrés d’heures».
Beträffande innehållet i bönböckerna dominera bönerna till Maria.
De flesta »livrés d’heures4 började med de benediktinska »horae»
till Maria. Icke sällan har »Te deum» omdiktats till att gälla
henne. I en spansk »livré d’heures» från 1300-talet har detta
t. o. m. skett med de olika psalmerna. Jämte Mariadyrkan är
helgontron framträdande. Vidare kan det konstateras, vilken
betydelse avlats\’é.sendet har haft även för det privata
bönelivet. Bönernas värde gjordes beroende av, huru stor avlat de
kunde framkalla.3 Bönböckerna uppvisa sålunda en föga
evangelisk prägel (Marias gestalt innefattar ju dock vissa evangeliska
moment).
En helt annan bild ge oss de från tyska /^«wÆ«w/kretsar
härstammande bönböckerna. Här hade kejsar Karl IV:s kansler
johann från Neumarkt gjort en betydande insats för
skapandet av en bönelitteratur på tyska. I ej mindre än fyrtiotvå
bönböcker från tiden 1400—1520 (av omkring 130 undersökta)
har Klapper funnit böner ingå, som kunna föras tillbaka till
dennes verksamhetskrets. Mariaböner (särskilt sådana, som
ägnas »compassio Mariae») samt passionsböner finnas bland dem
i stort antal. Påfallande är, att kommunionbönerna upptaga ett
stort utrymme på bekostnad av biktbönerna (här förefinnes
tydligen ett samband med nattvardsintresset inom hussitrörelsen,
1 Buchheit, ss. 75 ff, 101 ff.
2 I Italien kallade »libri d’ore», i Tyskland »horae», i England »primers».
3 Beissel, Zur Geschichte der Gebetbücher, ss. 169 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
