- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
12

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 1. Plats och tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2 SIGURD LINDQUIST

I Gamla Testamentet nämnes sålunda bland medel, som
befordra ekstas, ensamhet, skymningen morgon och kväll samt
nattens mörker.1 Moses skådade visionen av den brinnande
busken ute i Sinai öken (2. Mos. kap. 3), Elia hörde Guds röst
vid bäcken Kerits strömmande vatten (1. Kon. 17, jfr Hes. 1.—
Ha vi här också att taga hänsyn till det entoniga ljudet och
den sövande verkan av lyssnandet till strömmande vatten medan
allt annat omkring är stilla?), Guds uppenbarelse för honom vid
Horeb (1. Kon. 19), hans vistelse på Karmel (2. Kon. 1; jfr om
Elisa i 2. Kon. 4); Jesajas kallelse och syner i templets stillhet
(Jes. 6). JACOBIS belägg2 för skymningens förmåga att bereda
väg för helig fruktan och syner i Jesaja 21:4 bestyrkes
intressant av Jobs ord 4: 12—21.3

Bön är mystik eller står den i många fall ganska nära.
Alldeles oberättigat torde det därför ej vara att i detta
sammanhang till belysning anföra några textställen härom ur GT och
NT. 2. Mos. 8: 30: »Moses gick ut från Farao och bad till
Herren»; 2. Kon. 4: 33: »Då gick han (Elisa) in och stängde
igen dörren om dem båda och bad till Herren» (vid
uppväckandet av sunemitiskans son); Jona 2: 8: »När min själ
försmäk-tade i mig, då tänkte jag på Herren, och min bön kom till dig
i ditt heliga tempel»; Matt. 6: 5, 6: »Och när I bedjen, skolen
I icke vara såsom skrymtarna, vilka gärna stå i synagogorna
och gathörnen och bedja för att bliva sedda av människorna.
Sannerligen säger jag eder: de hava fått ut sin lön. Nej, när
du vill bedja, gå då in i din kammare och stäng igen din dörr
och bed till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som
ser i det fördolda, vedergälla dig.» Detta uttalande behöver
givetvis icke endast rikta sig mot skrymteri och andlig högfärd
utan innehåller väl också positiv undervisning i flera avseenden.
Matt. 14: 23: »Och sedan detta hade skett, gick han upp på
berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit
afton, var han där ensam»; Matt. 26: 36 ff.: »Därefter kom

1 Jacobi, W., Die Ekstase der alttestamentlichen Propheten.
München 1920 (= Grenzfragen des Nerven- und Seelenlebens, 108). S. 10,
25, 43-

2 a. a. s. 43.

3 a. a. s. 25.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free