Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 4. Ledarens hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅ I
51
Då DELACROIX uppräknar hennes biktfäder1, framhåller ban,
att ehuru man a priori skulle ha anledning förmoda, att hennes
utveckling i väsentlig mån stode i beroende av dessa, visar det
sig att så ej är fallet. Det inflytande, som kan härledas från
dem, är varken betydande eller avgörande: »dirigée, sainte
Thérèse est en mëme temps directrice; eile est pius directrice
que dirigée.»2 Han anser detta till stor del bero på, att det
är jesuiter, som det gäller, och att den helige Ignatius’
excer-citier ej äro av mystik art, utan snarare avse ett intellektuellt
inhämtande av kunskap ävensom utgöra praktiska regler för livet
— de åsyfta möjligen meditation, men knappast kontemplation,
vilket ord sällan nämnes däri.3 DELACROIX finner följaktligen
Teresas mystik vara av självständig art, barn av hennes egen
ande, och slutar sitt omdöme på följande betecknande sätt:
»L’échelle mystique dont eile gråvit les degrés, le chåteau
in-térieur dont elle habite successivement les demeures de pius en
pius secrètes et somptueuses, c’est elle-mëme qui les a édifiés.»4
Skarpsinnig och inträngande, som DELACROIX’ analys är,
synes det mig dock, att han här sammanblandar tvenne skilda
saker och att omdömet därför ej blir alldeles riktigt. De senast
citerade orden gälla själva den mystiska processen i psykologisk
mening; det är rätt, att den jesuitiska ledningen knappast kan
ha haft något större inflytande på utformningen av denna metod.
Vad han tidigare talar om har emellertid avseende pä innehållet i
det mystiska tillståndet, d. v. s. beskaffenheten av hennes syner
och tankar, den viljeriktning och livsföring, som fyller de
mystiska upplevelserna och resulterar därur; där torde jesuiterna ha
kunnat göra en tämligen omfattande insats. Hennes egna ord
bära ständigt vittnesbörd om, att så är fallet.
Gå vi så till madame Guyon, där en närmare analys är
påkallad, ger hennes självbiografi5 vid handen, att hennes liv
efter giftermålet uppvisar fyra från varandra markant avgränsade
1 a. a. s. 78—80.
2 a. a. s. 80.
3 a. a. s. 78 f.
* a. a. s. 80.
5 La vie de madame J. M. B. de la Mothe Guion. Écrite par
elle-mëme. Cologne 1720.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
