Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 4. Ledarens hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅI.
I O 1
skridande avkoppling av förbindelserna med först det yttre, sedan
det inre livets funktioner. Hade man avsett att inhämta en ny
kunskap av vanlig art, innebure ju den saken att vandra åt rakt
motsatt håll: att binda sig med nya band, vilket just är vad
man önskar undvika. Över huvud taget är det tydligt att
taoismen ej har stor böjelse för att utvidga kunskapen om
denna världen. Ty något sådant motverkar dess innersta
intressen: tomheten, den jagets stillhet, som, för att bruka
taoismens egen bild, likt en spegel återger allt i världen och livet
utan att dock ha något gemensamt därmed. — Det rör sig om
något för lärjungen alldeles nytt; han har visserligen stor
begåvning och mångfaldiga förutsättningar på andra områden, men
tao har han intet begrepp om; följaktligen kräves låg tid för
övningen. Detta visar, att vi stå inför en gradvis fortskridande
förändring av medvetandet, en förändring, som ej genast kan
föras till sina djupaste och mest utpräglade stadier.
Metoden som sådan är ju uttryckligen och mångfaldigt
understruken i framställningen: ingen erfarenhet av tao utan
lärare; läraren i sin tur måste en gång ha varit elev o. s. v.
I detta citat liksom oupphörligt eljest ha vi sett, hur såväl
fixations- som suggestionsmetoden vid inledandet av den mystiska
processen tydligen är en via negationis, vars företeelser vi nu
närmare gå att betrakta. Här höves det emellertid att sluta
med ett frågetecken: finnes kanske till slut endast en metod,
heterohypnosens? Detta låter sig ännu ej avgöra, men kanske
har Kathopanisaden rätt:
7iaisä tarkena matiråpariiyå proktä7iye?iaiva munjänäya pr es ta
(II: 9, O
»Ej genom tanken denna lära fattas, blott lärd av annan är den
fattbar, käre» (Främm. Rel.-urk. I, s. 24).
7iäya7nät7nä pravacanena labhyo 71a medhayä 71a bahunå srute7ia j
yamevaisa vrttute tena labhyastasyaisa ätmä vivrnute tanum sväm //
’ (IL23)
’ätman kan ej ernås genom studier, ej heller genom tänkande
eller mycken lärdom; just den han väljer fattar därigenom, och
hans kropp väljer också åt7na7i till sin egen.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
