Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 1. Psykiskt orsakade fysiologiska fenomen av negativ art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅI. I O 1
Pratt anför beträffande exstasens kroppsliga fenomen bl. a.
Alvarez de Paz1 samt följande betecknande uttalande av Scaramelli:2
»Quasi sono un’impotenza totale nei sentimenti esterni a
pro-durre le loro operazioni sensitive; sicchè non possa 1’occhio riminare;
nè 1’orecchio ascoltare; nè il tatto, benchè tormentato da ferro e
fuoco, sentire dolore; nè 1’odorato sentire la fraganza; nè il palato
sentire il sapore; nè possa alcun membro con minimo suo moto
dar segno alcuno di vita.»
Det är betecknande för all mystik, som vi se.
Susos erfarenheter gå givetvis i samma riktning som de
redan refererade. delacroix anför, att »tout le travail
prépara-toire avait anéanti ses sens extérieurs et son esprit privé de ses
fonctions les pius hautes, selon leurs opération naturelle, était
arrivé à une sensibilité surnaturelle.»3
Av största intresse är slutligen att höra Teresas och mme
Guyons upplevelser.
Teresa :4
»Cet état (= tredje graden) est un sommeil des puissances, oü,
sans ëtre entièrement perdues en Dieu, elles n’entendent pourtant
pas comme elles opèrent. . . . L’àme ... se sent presque
entièrement mourir à toutes les choses du monde . . . En cet état, eile
ne sait que faire: eile ignore si eile parle, si elle se tait, si eile rit,
si elle pleure ...»
Alla vanliga förbindelser med yttervärlden äro sålunda borta.
Därmed anses känsligheten för en annan världs företeelser inträda.
»Les puissances de l’åme s occupent entièrement de Dieu, sans
ëtre capables d’autre chose. Aucune d’elles n’ose remuer. Pour les
distraire de cette occupation, il faudrait un grand effort, et encore
ön ne parviendrait pas à les arracher entièrement à leur divin objet.»
På ett annat ställe:
»Il suffit de dire que l’åme dans l’oraison d’union se trouve
comme saint Paul lors de sa conversion tellement privée de sentiment
qu’elle ne voit, ni n’entend, ni ne comprend rien à la faveur qu’elle
re^oit, parce que 1’extrëme plaisir dont elle jouit en se trouvant si
’ a. a. s. 377 anm.
2 a. a. s. 423 anm.
3 a. a. s. 315.
4 Vie, s. 159 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
