Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 2. Av processen betingad psykisk avkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅI.
I O 1
De båda (ev. fyra) återstående graderna, alltså beträffande
känslolivet (änanda) och, vi våga väl säga, viljelivet (asmitä),
berör Väcaspati (till 1:46): »han (= sütraförfattaren) säger, att
samprajnäta samädhi består av fyra samäpattis, vilkas föremål
är ett förnimbart objekt (grähyavisaya): dessa bilda sabija
samädhi. Så äro dessa fyra samäpattis (d. v. s. savitarkä,
nirvi-tarkä, savicärä, nirvicårä), vilka till föremål hava ett förnimbart
objekt, bestämda just genom denna egenskap, att de hava ett visst
objekt (sabija) som orsak. Sabija är dock icke begränsat härtill:
den finnes också i fråga om samäpattis med grahitr- och
grahana-’objekt’, ej förhindrad av skillnaden mellan vikalpa och avikalpa.
Alltså finnes det fyra samäpattis beträffande grähya och fyra
beträffande grahitr och grahana, inalles alltså åtta siddhas
(underbara tillstånd, anormala medvetenhetsgrader).» Yogasütras ha
ej differentierande termer för dessa; Rämänanda nämner
emellertid till sütra 1:46: sänandä, änanda-mäträ, säsmitä, asmitä, vilket
förefaller konstruerat ad hoc. Men på buddhistiskt område, där
intresset för det inre livets fenomen och begrundan däröver är
ännu starkare, ha vi de mot änanda svarande piti och sukha,
av vilka piti står lägre, betecknande glädjen, när man ser
föremålet i fjärran, medan sukha är lyckan att äga detsamma; mot
asmitä svarar där både cittekaggatä, medvetandets fixation, och
upekkhä, indifferens. I de lägre graderna har buddhismen både
vitakka och vicära, ehuru dessa där ej undergått differentiering.
Det är speciellt de högre graderna, som intressera buddhismen;
sålunda indelas piti: khuddikä, svag, khanikä, momentan,
okkantikä, oscillerande, ubbegä, bävande fröjd, pharanä,
överväldigande fröjd. Den mystiska processen indelas f. ö. på
ungefär motsvarande sätt som yoga:
yoga; buddhism:
1 a. savitarkä samäpatti 1. jhäna 1. vitarka — vitakka
b. nirvitarkä samäpatti
2 a. savicärä samäpatti 2. jhäna 2. vicära
b. nirvicärä samäpatti
3 a. änandä samäpatti 3. jhäna 3. änanda a) piti
b. » » b) sukha
4 a. asmitä samäpatti 4. jhäna 4. asmitä a) ekaggatä
b. » » b) upekkhä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
