Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o SIGURD LINDQUIST
sinnesområdet; b) hon har fullkomligt klart för sig de
invändningar beträffande uppkomsten av förstnämnda fenomen, som
kunna resas, och indelar t. o. m. graderna efter möjligheten
till illusion, d. v. s. suggestion. Vidare ge vi akt på den
bestämda värdesättningen av det fulländade tillståndet framför det
hallucinationsbetonade: det förra är av rent andlig art, varom
mera senare. Gränsbestämningen är synnerligen betydelsefull,
som vi skola se.
Detta mme Guyons uttalande är så typiskt för hela hennes
inställning, att det ensamt kunde vara tillräckligt att anföra.
Men då vi här röra oss med ett för uppfattningen av mystikens
väsen grundväsentligt problem, är det av vikt att närmare
skärskåda också vad hon säger i fortsättningen, då hon går närmare
in på detaljerna.
1. Visionerna. Dessa stå lägst, äro orenast och opålitligast.
»La vision n’est jamais de Dieu mëme, ni presque jamais de
Jésus-Christ, comme ceux qui 1’ont se l’imaginent: c’est un Ånge de
lumière, qui selon le pouvoir qui lui en est donné de Dieu, fait
voir à 1’åme sa representation, qu’il prend lui-mëme.»
Alltså helt enkelt: änglarna suggerera bilder, förnämligast
väl av Kristus.
»St. Francois d’Assise très-éclaré sur les visions, n’a jamais
attribué à Jésus-Christ mëme 1’impression de ses stigmates, mais à
un Séraphim, qui étant éffigé de Jésus-Christ les lui imprima.»
Uttryckligen:
»L’imagination s’imprime aussi des fantomes et des
représenta-tions saintes; il y en a encore des corporelles; 1’une et 1’autre sorte
sont les pius grossières et les pius sujettes à l’illusion. C’est de ces
sortes de choses dont parle St. Paul lorsqu’il dit, que 1’Ange de
ténèbres se transfigure en Ånge de lumière: ce qui arrive
ordinaire-ment lorsque 1’on fait cas des visions, qu’on les estime, qu’on s’y
arrëte ...»
Detta är hårda men rättvisa ord om den mänskliga
suggestionsförmågans irrvägar, liksom om nyfikenheten och
sensationslusten.
2. Ekstasen, varmed mme Guyon ej menar annat än den
påbörjade medvetenhetsförändringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
