Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ4
SlGURD LINDQUIST
krafter hindra mystikerns kropp att lyfta sig. Suso hade ofta
en känsla av att »sväva».1
Teresa säger vid beskrivningen av ekstasen2:
»Mon åme était enlevée, ma tëte suivait presque toujours ce
mouvement sans que je pusse la retenir, et quelquefois mëme tout
mon corps était enlevé de teile sorte qu’il ne touchait pius à terre.
J’ai été rarement ravie de cette manière. . . . Pendant le sermon
auquel assistaient plusieurs dames de qualité, je vis que la mëme
chose allait m’arriver; je me jetai soudain à terre, mes soeurs
ac-coururent pour me retenir, tous les efforts furent inutiles, et le
ra-vissement ne put échapper aux regards.»
Åskådarna sågo emellertid efter allt att döma endast, hur
Teresa föll i ekstas, hennes sensationer hade tydligen intet
objektivt underlag.
»Lorsque je voulais résister, je sentais sous me pieds des forces
étonnantes qui m enlevaient. . . . Nul autre de tous les mouvements
qui se passent dans 1’esprit n’a rien qui approche d’une teile
im-pétuosité.»
Teresa antyder här själv lösningen: vad som sker i anden,
hänför hon till kroppen. När sinnena i ekstasen äro avkopplade,
är det knappast underligt, snarare helt naturligt, att man tycker
sig sväva i luften. Teresa säger, att själen drar kroppen med
sig på sin flykt.3 Känsligheten synes dock hos henne ej alltid
vid dessa tillfällen ha varit fullständigt upphävd. Vidare ger
hon det utslagsgivande bidraget till problemets lösning genom
att betona, hur det är först när hon gör motstånd, som hon
starkast och tydligast förnimmer levitationen — ett för oss
numera välbekant bevis på suggestion.
Mme Guyon har som vanligt en intressant och givande
beskrivning.4
»Il m’arrivait au commencement de cet état une chose à
la-quelle je ne sais point donner de nom. . . . J’etais comme tenue fort
haut, hors de moi: et, ce qui m’etait fort surprenant, c’est que ma
tëte se sentait comme élevée avec violence. Cela lui était d autant
’ Leuba a. a. s. 214.
3 Vie, kap. XX, s. 199.
3 Vie s. 200.
4 Vie II, s. 83 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
