Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - C. Mystikens mål: unio mystica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
2 o 1
der unio und der Gedanke an die Freiheit vom Sinnlichen liegt in
diesem elastischen Wort ’ahubä eingeschlossen.
De dionysiska och orphiska mysterierna erbjuda goda
belägg för tanken om en förening under ekstas med det
gudomliga.1 De hellenistiska mysteriereligionerna över huvud taget
se detta som sitt yttersta mål. De bilder, som användas, äro
mångfaldiga: människan förvandlas2 till gudomen; uppstår3 ur
det jordiska till ett nytt och annorlunda beskaffat liv i de
ögonblicken, hur flyktiga de än äro; ingår en helig äktenskaplig
förening med gudomen.4 Särskilt sistnämnda bild talar på sitt
sätt även där för den starka lycksalighets- och kärleksbetoning,
som vilar över dessa ting.
Kärlekstanken framträder klart hos Plotinos:
»Es ist kein Zwischenraum mehr da (zwischen der Seele und
dem höchsten Gut); es sind nicht mehr zwei, sondern beide sind
eins, sie sind nicht voneinander zu scheiden, solange jenes da ist.
Diese Vereinigung ahmen hier in dieser Welt die Liebenden und
Geliebten nach.»5 Jfr nedan s. 198.
Plotinos’ negativa syn på den inledande processen är förut
behandlad. Hans uppfattning av det mystiska tillståndet som
sådant är emellertid positivt. Jag lämnar här en framställning
därav, delvis enligt ARNOU’s förträffliga arbete s. 233 ff.
Om det Ena kunna vi ej äga någon kunskap i den
mening, vi fatta detta ord, varken sinnlig, intellektuell eller annan.
Vad som erfordras är ett totalt nytt sätt att se (Enn. VI: 7, 35
och VI: 9, 11), annorlunda än med tanken, genom en slags
närvaro, som innebär något förmer än vetande (Enn. VI: 9, 4).
Detta kan följaktligen benämnas kontemplation, ftswpta, fréa
èxEivoo, vilka termer hos Plotinos till skillnad från Platon dock
1 Härom hos Rohde a. a. s. 307, 312, 349, 421’ 422 f., 424—427,
478 anm.; Dibelius a. a. s. 5, 13, 27, 48 f.: De Jong a. a. s. 24, 26;
Reitzenstein a. a. s. 18, 19, 22, 26, 32, 43 f., 407 f.
2 Reitzenstein s. 201 (besatthet), 263 f.. 413.
3 Reitzenstein s. 50, 72—74, 184, 248 f.
4 Reitzenstein s. 34—36, 102, 245, 247. 248 f.. 251, 252, 304. Om
gnosis s. 66.
5 Clemf.n a. a. s. 6, ur Enn. VI: 7, 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
