- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
231

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tönnes Kleeberg, Matthias Marci Molitæus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MATTHIAS MARCI (MOLITAEUS)

231

sammantryckt med själva bibeltexten.[1] Fyra ordböcker
komplettera utrustningen. Den första är Santes Pagninos
Thesaurus linguæ sanctæ: (ed. princeps Lyon 1529). Därpå följer
Johannes Avenarius’ (Habermanns) Liber radicum sive lexicon
ebraicum
(ed. princeps Wittenberg 1568). Att det som nr 11 i
»litteraturförteckningen» anförda arbetet är det sistnämnda, är
säkert, även om texten här är svårläst. Matthias Marci har stavat
namnet felaktigt (jfr även nr 6 »Valtabli»). Münsters båda som
nr 12 och 13 upptagna lexika äro Dictionarium hebraicum, ultimo
ab auctore Sebastiano Munstero recognitum et ex rabinis ...
auctum et locupletatum
(Basileae 1564) och Dictionarium
chaldaicum, non tam ad chaldaicos interpretes quam rabinorum
intelligenda commentaria necessarium ...
(Basileae 15 27).[2]

I det hertigliga brevet angives som en orsak till arbetets
förläggande till Strängnäs det rika bibliotek, som där stod
kommissionen till buds. Man kunde under sådana förhållanden
möjligen hoppas att i Strängnäs domkyrko- eller stifts- och
läroverksbibliotek återfinna åtminstone delar av den vetenskapliga
apparat, som Matthias Marci omtalar såsom använd vid
revisionsarbetet. En undersökning av de båda biblioteken har
emellertid givit mig i stort sett negativa resultat.

Katedralskolans bibliotek, ur vilket det nuvarande
Stifts-och läroverksbiblioteket vuxit fram, var vid tiden för
bibelkommissionens arbete mycket torftigt utrustat. Det första
inventariet över Gymnasiebiblioteket (så blev institutionens namn efter
gymnasiets grundläggande) från år 1629 omfattar inalles 39
arbeten.[3] Bland dessa synas ha befunnit sig två olika upplagor
av Osianders bibeledition; den äldre av dessa har dock ej
kommit i bibliotekets ägo förrän 1603 (»datus 1603»).[4] Ett
exemplar av Santes Pagninos Thesaurus linguæ sanctæ:, Lugduni
1577, finnes likaledes i dess samlingar, men har ej hamnat där
förrän efter 1755.


[1] Jag har sett endast en upplaga, Cantabrigiæ 1642 (Stockholm, KB).

[2] Jfr Geiger, L., Das Studium der hebräischen Sprache in
Deutschland ..., Breslau 1870, s. 79, not I; s. 85, not I.


[3] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek
avgivet den 28 februari 1923 av bibliotekssakkunniga, Stockholm (tr. Uppsala)
1924 (Kungl. Bibliotekets handlingar, 40; Statens offentl.utredn., 1924: 7), s. 202.


[4] A. a., s. 201.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free