Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 3. Församlingsstyrelse och kyrkans inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSAMLINGSLIV 1 NORRBOTTEN
2 53
tering — utan de inkomster, som tillkommo kyrkan såsom
avgifter för gravplatser och för kyrkliga förrättningar samt
frivilliga gåvor. Dessa medel samlades i kyrkokistan och bokfördes
i kyrkans räkenskapsbok.1
Erfordrades på kyrkan, klockstapeln eller bogårdsmuren
någon större reparation eller ombyggnad, behandlades en sådan
angelägenhet i sockenstämman, där man överenskom om
socknemännens deltagande däri med material och dagsverken. Endast
arbete, som krävde särskilda kvalifikationer, betaltes kontant, i
första hand med kyrkans medel och — där dessa ej räckte till
— med viss penning per rök.
R.-P. börjar sina föreskrifter rörande organisationen helt
prosaiskt med bestämmelser om avgifter, först för lägerställen
i kyrkan och pä kyrkogården. Skalan är fallande efter
gravplatsens läge, räknat från koret ned genom kyrkan till
vapenhuset och ut på kyrkogården. Rörande omfattningen av
begravandet inne i kyrkan lämnar en bevarad gravlängd över
Råneå kyrka av år 17002 några upplysningar. Enligt denna
funnos i kyrkan 20 gravar (ägarna äro namngivna), nämligen
10 i koret, 6 i »stora gången», 2 i »lilla gången», 1 i södra
och i i västra vapenhuset. »Under Bänckarna å Mans och
Owins sydorna äro inga ärfteliga grafwar, uthan lägges liken å
ömse sydor efter hwars och ens åstundan, heder och anseende
och efter som en och hwar enligit 1655 Ahrs kyrckiobeslut och
öfwerenskommelse wid visitationen här i Råhneå wihl därtil
con-tribuera». Troligen hade sålunda under de gångna omkr. 50
åren av socknens tillvaro rätt många begravts inne i kyrkan,
där man helst synes ha velat vila, om man hade råd att
erlägga avgiften därför. Men man förstår väl olägenheterna därav.
I Luleå socken, där man dock hade en stenkyrka med massiva
gråstensväggar och små fönster, och sommarsolen, den enda
värmekällan, sålunda hade föga verkan, klagas år 1661 över
»stor stank och schlim luft i kirkan», då »nybegravne lik blifue
rörde». I denna kyrka och sannolikt även i andra.hade man
tidigare intet golv under bänkarna. Detta framgår av en före-
’ Luleå sockens äldsta kvarvarande är upplagd 1616, Piteå sockens
1630, Råneå sockens 1655, Nederkalix 1656 och Överkalix 1640.
2 Råneå kyrkoarkiv LIV 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
