Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 5. Kyrkotur, helgdagar och kyrkstugor - 6. Kyrkvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 2
ALBERT NORDBERG
socken hade befallningsmannen Jonas Mörtt instämt en bonde
Jöns Knutsson i Svartbjörnsbyn. Denne hade låtit en »löös och
Inhyses Kana, Ella widh nampn» bo i sin och sina
medintres-senters stuga. Mörtt lät uthysa kvinnan och »dörren medh
fönsterna derifrån taga». Agaren till stugan kom så om
julafton för att fira helg och fann sin stuga obeboelig. Han gick
då till befallningsmannen och pockade på husrum hos denne
för sig och de sina. Därvid brukade han ovettig mun. Han
dömdes till 40 markers böter.
6. Kyrkvägar.
Det är svårt för oss med våra bussar och bilar och med
vårt jämförelsevis tätmaskiga landsvägsnät att föreställa oss de
svårigheter, som fordom mötte de »långvägade» vid deras
kyrk-färder. Sommartid gick man, ofta barfota för att spara skorna,
eller red, där man ej var i tillfälle att använda båt, vilket ej
sällan var fallet, åtminstone någon del av vägen. Hade man
längre båtled, var man försedd med »kyrkbåtar», stora båtar1,
i vilka flera grannar, åtminstone upp till sex, kunde ha andel.
Sommarvägarna voro mestadels gångstigar. Sommaråkdon
funnos knappast bland allmogen i allmänhet. Jag har vid
genomgående av samtliga Luleå tingslags bouppteckningar för åren
1810, 1815 och 1820, 148 stycken, funnit sommaråkdon, s. k.
schäskärror, upptagna endast i fyra hem. En halv mil från
Luleå sockenkyrka ligger Sunderbyn, som i början av
1700-talet hade ett 30-tal hemman och en folkmängd av omkr. 300
personer. Bönderna där anmodades vid ting år 17 302 att
förbättra och ordentligt inrätta sin kyrkoväg, men sökte
undandraga sig »under förebärande af jordmånens sumpagtiga och
morasziga beskaffenhet, som ett sådant lagande ej skall kunna
tillåta, utan förmente göra tillfyllest, at de anlagt s. k.
gång-spänger på de ställen, som wärste äro». Som emellertid lag
föreskreve, att kyrkväg liksom lands-, tings- och kvarnvägar
borde rödjas och iståndsättas, så ålade häradsrätten nu Sunder-
1 De kallas »storbalabåtar» i en uppteckning om gamla tiders
kyrk-färder efter Råneälven till Luleå sockenkyrka.
2 Riksarkivet, renov. domb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
