Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 10. Kyrkoförsummelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 2
ALBERT NORDBERG
I fisketider synes den kungliga svenska avundsjukan ha
spelat in i fråga om kyrkobesöken. Till sommartinget 1684
hade prosten Plantin angivit någon, som varit borta från kyrkan
under pingsthelgen och andra högtidsdagar. Då sådan
försummelse befanns härfiyta av att bönderna allmänt rodde ut till
fiskeskären »opå de tyderne», så beslöt rätten vid 40 mrs böter
förbjuda att resa i fiske emot stora högtidsdagar, utan man
skulle »samhälleligen wara hemma till dess gudstiensten
öfwer-stånden är». Detta beslut fattades »effter störste delens egen
åstundan». »Enär de alla äro hemma på de tyderna», heter
det i protokollet, »blifwer således den ene icke förargadh vthaf
den andres Girugheet, ey heller behöfwer han då befara, att
grannen vpfångar imedlertydh den fisken för sigh bårt, som han
fånga kunnat, i fall han också dersammastädes legat».
Även följande år hade Plantin instämt en del personer från
Hertsön och en från Sundom för att de uteblivit från kyrkan
på i:a böndagen år 1684. De förklarade, att de varit, de förra
i Nystadens kyrka, den senare i Råneåkyrkan, men de saknade
»bevis» därom av prästerskapet. Hertsöborna ålades att hålla
sig till sockenkyrkan, dit de kunde färdas »med båt, släde och
till fots». Endast då menföre, stort motväder och mera sådant
lade hinder i vägen, finge de besöka stadskyrkan. Den åtalade
från Sundom, som icke hade inställt sig, dömdes att böta
40 mr.
Vid samma tillfälle dömdes Hans Knutsson i sistnämnda
by »för sitt, sin hustros, son och sonahustros bårtta warande
Perszmessohelgden» att böta 3 mr för var person. Böterna
voro tydligen högre för utevaro från böndagarna och de stora
högtiderna än från andra helgdagar. Persmässan var dock
såsom vi sett i Luleå socken eti högtid, som hade stort anseende.
Domaren har här också anmärkt, att den var een iblandh
Lu-leåboernes största högtydzfäster, då äfwen flere Predikodagar
inföll».
Vid vintertinget 1685 hade man en längre överläggning
om »kyrkoturen» med anledning av kyrkoförsummelser, varvid
även oseden att fara för tidigt från kyrkan påtalades.
Protokollet förtjänar att i väsentliga delar återges. Sedan
kyrkoturen från landstinget i Skellefteå år 1681 genomgätts och in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>