Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Em. Linderholm, Osmund Kåreson, Upplands Apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
EM. LINDERHOLM
rent praktiskt sett, lösas av sig själv, utan speciellt namn på den
nya kyrkan, då den sannolikt skulle komma att få heta
Köpingskyrkan i motsats till den gamla sockenkyrkan. Men om köpingen
och församlingen önska ett mera stämningsfullt namn, så är detta
fullt legitimt, och därför ber jag nu få framlägga ett positivt förslag
till namn för den nya kyrkan.
II.
Skall nu ett särskilt namn väljas, synes det emellertid
lämpligast och värdigast att följa urgammal såväl allkyrklig som
svensk kyrkotradition och i detta fall välja ett namn ur Svenska
kyrkans, stiftets och om möjligt ur församlingens egen äldsta
historia.
Detta är också möjligt i Tierp, enär den nya kyrkan med
fog kan uppkallas efter Upplands förste kände kristne apostel,
runristaren Asmund Karesson (enligt nu vanligt skrivsätt) eller
(med F. A. Sander) Osmund (Asmund) Kåresson, som står
närmare hans kyrkligt latinska namn: Osmundus. Jag väljer
därför formen Osmund.
Då mannen och hans verk torde vara föga bekanta, anser
jag mig vid remissen till församlingen skyldig att i största korthet
redogöra för vad nu kan sägas därom.
Enligt professor Otto von Friesen (»Upplands runstenar»,
1913, s. 34 ff., och nu »De svenska runinskrifterna» i
Nordisk-kultur, 6, Stockholm 1933, s. 206 ff.), som jag hänvisar till för
Osmunds verksamhet som runristare, har Osmund efterlämnat ett
tjugutal signerade och lika många osignerade ristningar från
Gävletrakten i norr till Stockholmstrakten i söder, från Rasbo i
öster till Hagbo i väster. Erik Brate, »Svenska runristare»,
Stockholm 1925, s. 27—41, upptar 22 signerade och 24 osignerade,
alltså tillsammans 46. Av det sagda är klart, att Osmund
utövat en vidsträckt verksamhet i vårt landskap.
Denna verksamhet omfattade också en betydande tid, enär
Osmunds äldsta ristningar enligt von Friesen gå tillbaka till
slutet av 1020- eller början av 1030-talet och därför just i
dessa år äro icke mindre än 900 år gamla, medan de sista torde
tillhöra konung Emund Gammals tid, alltså 1050-talet, vid vars
slut han torde ha lämnat Sverige, sannolikt vid konung Emunds
död omkring 1059.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
