Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Em. Linderholm, Osmund Kåreson, Upplands Apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
EM. LINDERHOLM
Han betecknas såsom vir piissimus, »en synnerligen from man»,
och det ges inga skäl, att betvivla detta eller hans karaktär
som människa och biskop. Personligen skulle jag icke ha något
emot att framför hans namn sätta det »Sankt», som traditionen
i Sverige tillerkänt hans äldre frände Sankt Sigfrid.
Detta är i korthet, vad vi veta om Upplands apostel, som
utan tvivel gjort sig högt förtjänt såväl om detta landskaps som
om rikets kristning i samverkan med konungarna i hans tid.
Det ges skäl, som tala för, att han varit en betydande
kyrkoman och en from biskop. För hans fromhet tala ock de kristna
bönerna för de hädangångna i hans runristningar. Utan tvivel
är Upplands apostel därför värd att få en kyrka uppkallad efter
sitt namn.
Tierps församling kan också med fullt fog göra anspråk på
rätten att nämna sin nya kyrka efter Upplands apostel,
alldenstund det ges säkra bevis för att han verkat där och
grundlagt dess kristna församling. I äldre tid har nämligen Tierp
haft tre kristna runstenar: en på Yttre bys gärde (B. 566, L. 261)
och två på kyrkogården (B. 565, L. 259 samt B. 567, L 260,
D. I. 266). Av dessa tre stenar är den sista signerad av
Osmund. Dess inskrift lyder enligt Brate, Svenska runristare, s. 33
(n:r 21 i Brates lista på Osmunds ristningar) i nutida
översättning:
»Gerfast och hunifraR och Ravn och Folkbjörn och Torer
läto resa stenen efter Gere, sin fader. Gud hjälpe hans ande!
Asmund riste och hiriaR.» Det sista ordet är ett namn, men
liksom det föregående, som spärrats, eljest obekant. Även den
osignerade runstenen på Yttre bys gärde räknas av Brate till
Osmunds (a. a. s. 41, n:r 45). Dess inskrift lyder så: »Rag
lät resa denna sten efter Faste, sin fader, så ock hustrun Guntrud.
Gud hjälpe hans själ och Guds moder!»
De personer, vilkas namn inristats av dessa båda stenar,
äro liksom namnen på den tredje, likaväl som ristarne att
betrakta som kristna, och som de första kända kristna i Tierp.
De äro ett vittnesbörd om att Osmunds verksamhet icke blivit
resultatlös, utan lett till grundläggning av dess kristna församling.
Det synes mig under sådana förhållanden både vackert och
värdigt, om Tierps församling, med bevarande av svensk kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
