Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia - I. Den Leijonhufvudska donationen. Av N. J. och Edvard Söderberg - I. Inledning - II. Grefvinnan Ebba Leijonhufvud och hennes testamente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 2
N. J. SÖDERBERG OCH EDVARD SÖDERBERG
Enligt testamentet hade, såsom av det följande skall närmare
framgå, donationen ett flerfaldigt ändamål nämligen prydandet
och vården av Sturekoret i domkyrkan samt anskaffande för
densamma av en predikstol och orgel, allt »till doomkyrkians
heder och Zierat», vilket torde kunna sägas vara donationens
huvudsyfte. — De till donationen hörande tillgångarna utgjordes
först huvudsakligen av fast egendom nämligen åtskilliga i olika
delar av Småland belägna hemman. Under 1800-talet såldes
dessa och donationens tillgångar kommo därefter att utgöras av
frälseräntor. Sedermera hava dessa avlösts och tillgångarna
fonderats.
I den närmare redogörelse, som härmed lämnas angående
den Leijonhufvudska donationen, torde först något böra sägas
om nämnda testamente samt om testamentsgivarinnan själv.
II. Grefvinnan Ebba Leijonhufvud och hennes testamente.
Testamentsgivarinnan var dotter till greve Mauritz
Lewenhaupt och sondotter till greve Sten Eriksson Lewenhaupt. Den
sistnämnde, som var född år 1518, var friherre till Gräfsnäs i
Erska socken av Älvsborgs län, herre till Käggleholm i Ödeby
socken och greve till Raseborg. Hans nämnde son, greve
Mauritz Lewenhaupt, var född år 1559. Denne stod i yngre dagar
i Tyskland under åtskilliga högtstående herrars ledning och
befäl. Sedermera blev han efter hand ståthållare på Västerås
slott, ståthållare på Reval och över Estland samt slutligen
riksdrots. Konung Karl den IX har om honom i sin almanacka
antecknat, att han. var »den förnämste och förståndigaste herre
och man i riksens råd».
Den sålunda berömde mannens dotter, nämnda grevinnan
Ebba Leijonhufvud, var född år 1595 i greve Mauritz
Lewenhaupts äktenskap med Amalia von Hatzfeld, furstinna av Pfalz.
Ebba Leijonhufvud var grevinna till Raseborg, fru till
Käggleholm, Eksjöhofgård, Tullgarn m. m. Hon gifte sig två gånger,
först år 1613 med hertig Johans av Östergötland råd och
kansler, greve Svante Sture, den siste å manliga linjen av
Stureätten, samt efter dennes år 1616 timade bortgång med riksrådet
och generalguvernören Claes Horn af Kanckas. Sedan även den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
