Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia - I. Den Leijonhufvudska donationen. Av N. J. och Edvard Söderberg - IV. Förvaltningen av donationen samt därför ansvariga myndigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER TILL UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA
I I
företagas och afhjälpas, utan att Erkebiskop, Landshöfding och
Dom-capitel dermed besväras.
Enligt mångårig praxis lärer den Academiske kyrkovärden
mottagit och redovisat kyrkans inkomster, som tillkomma i och för
be-grafningar. Den Borgerliga kyrkovärden tillhörde att anskaffa
kyrkans CommunionVin, uppbära Bänkhyror, Pligtpänningar m.m.
E. Bergström.’»
Efter denna redogörelse för organisationen under olika
tiderymder av domkyrkans förvaltning må härefter angående
vården om de angelägenheter, som sammanhängde med den
Leijon-hufvudska donationen nämnas ytterligare följande: Under
Domkapitlet såsom överordnad och vid förekommen anledning
ingripande myndighet fick domkyrkorådet säkerligen snart efter
grevinnan Leijonhufvuds år 1654 timade död övertaga de
testamenterade fastigheterna med åtföljande omsorger och
förpliktelser. Närmare upplysning härom kan dock på grund av
berörda ofullständighet i den befintliga protokollsserien icke
erhållas av domkyrkorådets protokoll för denna tid.
Gå vi till Domkapitlets protokoll, så finna vi att de
ifrågavarande fastigheterna utgjort föremål för omnämnande och
beslut den 2 mars 1664. Enligt protokollet för denna dag anförde
domprosten Stigzelius,
»at professor Rudbeck hafr giwit förslag at byggia ny
predikstol och orger bak i kyrkian under Rosen (ett stort fönster å
domkyrkans västfasad; förf. anm.), dock så at intet mycket lius skal
dermedh borttagas. Medel dertil menar han sålunda kunna
hoop-bringas, at de Strögodsen uthi Småland, som fru Ebba Leijonhufvud!)
hafr gifwit dertil, kunde i hast bortsällias och dermedh få en
penningesumma dertil». Rdssimus Dns Archp. sade: »Nej sällie intet
bort dem: ty med hvadh skulle man sedan hålla det wärket vid
makt, utan det är bättre ännu på någon tid uppehålla med dess
byggiande, til dess mera penningar kunna hoopsamlas af de
hemmanen. Man kan och först fråga härom höga Öfverheten».
Arkebiskopens ord mötte ingen motsägelse och blev
avgörande för stiftelsens fortbestånd under en avsevärd framtid. Den
anförda episoden i Domkapitlet den 2 mars 1664 är därför värd
att ihågkommas. Det gällde emellertid den gängen viss
disposition av stiftelsens hela tillgång, icke en detaljfråga om sköt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
