- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofemte årgången, 1935 /
50

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia - II. Orgverk i Domkyrkan. Av N. J. Söderberg - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



N. J. SÖDERBERG

Rom. På Kejsar Neros tid blev en romersk medalj präglad med
avbildning av ett dylikt instrument, üet lär snart hava vunnit
rätt stor användning även i Västerlandet och i enskilda hem
bibehållits i bruk långt in i medeltiden.

Vattenorgeln undanträngdes emellertid småningom av
luftorgeln, i vilken luften utan att passera genom vattenfyllda kärl
fick direkt inströmma till verket från luftpumpar eller läderbälgar.
N. P. Norlind uppgiver, att bälgarna ursprungligen haft ungefär
samma form som vanliga smedsbälgar och uppfunnits på
300-talet e. Kr. Luften tillfördes emellertid till en början icke jämnt,
utan verkade mer eller mindre stötvis. Däremot lär vattenorgeln
hava utmärkt sig för jämnt framvällande toner, och det dröjde
länge, innan luftorgeln i detta avseende kunde mäta sig med den
förstnämnda.

Meningarna äro delade om och i vad mån man i Orienten
under forntiden brukat orgeln vid kyrklig gudstjänst. De
nyssnämnda författarna, N. P. Norlind m. fi., finna det i alla fall
icke orimligt att antaga, att orgelspel i Konstantinopel använts
som medel att höja andakten i kyrkorna. Huru därmed i själva
verket förhållit sig, må här lämnas därhän, då frågan därom icke
har betydelse för föreliggande framställning om Uppsala
domkyrkas orgverk. Av större intresse är det att lägga märke till,
att vi, såsom här nedan närmare skall omnämnas, hava
Konstantinopel och dess kejserliga hov att tacka för Västerlandets
bekantskap med detta instrument, som länge skänkt och
alltjämt innebär så stor insats i det offentliga kyrkliga livet.

Det har redan nämnts, att orgeln redan tidigt blev känd
även i Rom, som ju hade många förbindelser med Orienten.
Några uppgifter om huru den i fortsättningen blev alltmera
uppskattad och använd i Västerlandet må här i korthet meddelas.
Enligt N. P. Norlind (sid. 17) »skall orgeln omkr. år 650 e. Kr.
hava blivit införd i England och där tagits i kyrkligt bruk för
att stödja sången. Ungefär vid samma tid säges påven
Vita-lianus (657—672) hava i liknande syfte använt den i Italien.
Synnerligen utbrett torde bruket dock icke hava varit på den
tiden.» I det 8:e århundradet förärade byzantinska kejsare vid
två tillfällen orglar till Västerländska härskare, nämligen först
till Pipin den lille, major Domus och slutligen konung i Frank-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1935/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free