Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia - II. Orgverk i Domkyrkan. Av N. J. Söderberg - Första kapitlet - III. Frans Bolls och Hans H. Cahmans orgel, 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER TILt, UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA
I I T
januari 1687 öppnades sålunda underhandlingar med orgbyggaren
Hans Heinric Chaman, varvid kyrkorådet bland annat meddelade,
att största delen av alla stämmor voro färdiga; men först i
februari år 1692, sedan orgbyggaren infunnit sig i Upsala,
träffades med honom överenskommelse, efter det att den mycket
omdebatterade frågan om den nya orgelns plats blivit avgjord. I
det kungliga brevet av den 5 november 1664 hade endast
föreskrivits, att verket skulle uppsättas på ett »tjenligit rum och
stelle». Enligt det nyss anförda kontraktet av den 18 mars
1665 mellan ärkebiskopen med flera å den ena sidan och m:r
Franz Boll å den andra hade fastslagits, att verket skulle byggas
»åt Wästerdören», vilket är en sak att lägga märke till. I Franz
Bolls »förslagh på ett Orgewerk» hade platsen närmare
preciserats till »andra hwalwet ifrån dören». Enligt kyrkorådets
protokoll den 23 februari 1692 »syntes det nu kyrkorådet bättre,
att verket, eftersom det av andra skäl ändå skulle nedtagas,
flyttades till den västra porten». Den nu ifrågavarande orgeln
är alltså märklig icke allenast, emedan den är det första större
orgverk Uppsala domkyrka ägt, utan även och ännu mera med
anledning av den plats, som den till sist kom att intaga och
som sedermera alltid varit reserverad för huvudorgeln.
Överenskommelsen mellan kyrkorådet och orgbyggaren Chaman
bekräftades med ett dessa kontrahenter emellan uppgjort kontrakt,
vilket underställdes ärkebiskopen. Om arbetets utförande, som
krävde en tid av omkring 6 år, hava varken kyrkrådets eller
domkapitlets protokoll mycket att förmäla. I domkapitlets
protokoll den 29 mars 1693 omnämnes Kungl. Majrts brev »angående
kyrkoföreståndarnes ansökning att få lof till att låna af
domkyrkans utwärtes medel till orgwärkets fullkomning», med
anledning varav resolverades bland annat, »att det synes
oför-gripeligt, att domkyrkan behöfver dessa medel till nödig och
oundgänglig reparation samt den Wahnliga statens underhållande».
Det var Olof Rudbeck, som personligen ledde och övervakade
ifrågavarande angelägenhet likasom så många andra större och
mindre företag för stadens, universitetets och domkyrkans
räkning. Mot den store mannens högst omfattande och berömliga
verksamhet förekom nog ibland opposition, såsom då i
domkapitlet den 25 juni 1696 »diskurerades om åtskilliga wärk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
