Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia - II. Orgverk i Domkyrkan. Av N. J. Söderberg - Andra kapitlet - I. Åkerman & Lunds (P. L. Åkermans) orgel, 1800-talet - 1. Före domkyrkans restaurering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER TILt, UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA
I I T
sina orgeleffekter, lyckligtvis _ innan gamla orgeln ännu hunnit
nedtagas.
Så oväntadt och obehagligt ett sådant resultat af orgelns
beslutade ombyggnad påtagligen skulle vara, lider det likväl intet
tvivel, att vinsten deraf vida öfvervägde obehaget; ty om ock
Lindgren emot all sannolikhet hade lyckats att någorlunda försvarligt
och nöjaktigt uppfylla sitt åtagna uppdrag, så kan dock med visshet
antagas, att den efter gamla slentrianen och utan alla tillsatser af
nyare uppfinningar och förbättringar af honom ombyggda orgeln
likväl icke blifvit ett tonverktyg, värdigt Upsala Domkyrka; och då
härtill kommer, att orgeln detta oaktadt sannolikt der fått tjenstgöra
tills Direktör Åkerman, som byggt Domkyrkans nya orgel och riktat
densamma med den utländska konstens talrika och storartade
uppfinningar, hunnit afgå utur de lefvandes antal, så göres väl icke mer
vittne behof om vinsten deraf, att kontraktet om den påbörjade
orgelbyggnaden icke kunde af Lindgren uppfyllas, utan måste genom
hans förvållande till all dess kraft och verkan upphäfvas.
Härefter förgingo 14 år, under vilka den gamla orgeln fick i
oförändradt skick i Domkyrkan tjenstgöra ända till år 1870, då
den räknade icke mindre än 139 tjenstår. Detta fjortonåriga
uppskov med orgbyggnaden hade icke sin orsak i ett kallnadt intresse
för saken, utan härledde sig förnämligast deraf, att Upsala
Domkapitel, varnadt af den obehagliga affären med Lindgren, ansåg
nödvändigt att vid de ytterligare åtgärder, som i och för orgbyggnaden
måste vidtagas och serdeles i val af orgbyggare, den största
försiktighet blefve iakttagen, så mycket mer som vid denna tid (år 1856)
antalet af skicklige och tillika pålitlige orgbyggare inom landet var
så ringa, att ingen egentligen fanns, till hvilken det viktiga
uppdraget af Domkyrkoorgelns nybyggnad eller ombyggnad kunnat med
full säkerhet om ett tillfredsställande resultat öfverlåtas. Men »när
nöden är som störst, står hjelpen närmast», heter det, och så äfven nu.
Orgbyggaren P. L. Åkerman, vilken i sin år 1850 inför
Musikaliska Akademien aflagde orgbyggareexamen erhållit de högsta
betyg i alla dertill hörande praktiska och theoretiska ämnen, hade år
1854, med erhållet statsbidrag, företagit en resa, för att studera
den utländska orgbyggnadskonsten och taga kännedom om dess på
sednare tiden gjorda framsteg och utveckling.
Efter tre års vistande i utlandet, hvarunder han hade beredt
sig tillträde till flera af Europas förnämsta orgbyggareverkstäder,
såsom hos orgbvggarne Sonreck i Cöln, Schütze, Merklin Comp. i
Bruxelles, samt Cavaillé-Coll i Paris, återvände han år 1857 till
fäderneslandet, för att med den digra skörd, han inbergat af den
utländska konstens mångfaldiga och snillrika uppfinningar, se sig
sjelf och den efter sin tid stående svenska orgbyggnadskonsten till
godo, hvartill ock strax efter återkomsten ett gynnande tillfälle
öppnades, genom ingånget treårigt bolag med orgbyggaren E. A. Setter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
