Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
NAT. FRANSEN
1. Kyrie in summis festivitatibus, d. v. s. Upsalamissalets
första. Frygiskt på E.
2. De sanctis (in fes tis simplicibus). Hypodorius.
3. Temporc paschali glorifficatione camtur. Mixolydiskt på G.
4. Di sancto spiritu. Lydiskt på c med uppmjukad kvart.
B-rotundum år ej särskilt utskrivet, men det är vid denna tid
självklart i lydisk ton.
5. In omnibus dominicis aducntus et quadragesime.
Mixolydiskt på G.
Troligt är, att de övriga kyriekomplexen, som utom dessa
förekomma i ovannämnda viissalc på svenska, också funnits på
de bortkomna bladen av graduale-hands\zr\{t&n. Xu förhåller
det sig som ovan nämnts så, att också nattvardsmässan av det
ena eller andra skälet blivit utskriven i denna handskrift, som
eljes har en påtaglig graduale-karaktär, och helt enkelt utgör
ett mot nämnda svenska missale direkt svarande svenskt
graduale. Den recitationston, på vilken nattvardsmässan läses,
motsvarar närmast den, som förekommer i Missale Sirengnense1
under rubriken Prefatio quotidiana sub nota solenni. Den är
vidare besläktad med Upsala-missalets cantus solennis, men
avviker betydligt från dettas cantus ferialis.
Beträffande Strängnäs-missalets prefatio är en egendomlighet
att konstatera i jämförelse med Upsala-missalet och andra,
nämligen att denna praefation också har körens (församlingens)
responsioner utsatta (Et cum spiritu tuo; Habemus ad dominum;
Dignurn et iustiim est etc.). Detta synes innebära en viss
gra-(/tfrt7<"-karaktär, men förekommer också i Abo-missalet
(domini-kanerritus). Man vore frestad att ifrågasätta äktheten av det
endast i Strängnäs-exemplaret bevarade bladet (120), om det
icke förhölle sig så, att samma förhållande med upptagandet av
körens svar i prefationen också kan påvisas i Abo-missalet. Om
således graduale-partier här återfinnas i missalet, är det mindre
förvånande, att missalets fortsättning (konsekrationen) här
förekommer i den svenska gradua/c-handskriften
[Aspcrges-handskriften).
1 Fol. 120, bevarat endast i Strängnäs exemplaret. Jfr I. Collijn i
Nordisk Boktryckarekonst, 1934, sid. 359 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
