Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
NAT. FRANSÉN
geliskas mening. Munkar och präster hänvisades av rådet att
rätta sig efter Olaus Petri s (rådssekreterarens) och kyrkoherden
(pastor primarius) Hans Nicolai’s order och föreskrifter.
Liknande beslut hade fattats i Lübeck den 10 juni samma år, i
Strassburg redan 1529, likaså i andra städer.
Olaus Petri skrev säkerligen mässan 1 531 just för att möta
det behov av en svensk mässa, som blivit trängande genom
magistratens och de 48:s beslut i augusti 1530. Dessa de 48 ,
vilka omnämndes av arkivarien Östman i hans nyssnämnda
artikel såsom sammanhängande med magistratens dömande
myndighet, utgöra sannolikt en borgarkorporation, som tillkommit
på grund av borgerskapets växande krav på delaktighet i
stadens styrelse genom en bredare eller mera demokratisk
representation. Sådana rörelser gjorde sig just vid denna tid
gällande i hansestäderna, även i det konservativa Lübeck, och
medförde där tillsättandet av bredare borgarförsamlingar såsom
de Ö4:s och sedermera de ioo:s råd, med en alltjämt växande
makt. De första krav, som dessa borgarråd framställde, voro
just av religiöst reformatorisk art eller krav på att evangeliska
predikanter skidle tillsättas. Förhållandena i Stockholm äro
därmed parallella.
De ovannämnda besluten avse emellertid endast Stockholms
stad och hava ingen giltighet utanför stadens
jurisdiktionsom-råde. Detta är ett förhållande, som ofta förbises. Men
Laurentius Andreæ såsom konungens kansler kunde handla med
längre sikt. Och Olaus Petri var hans man och medhjälpare.
Konungen och borgarreformationen hade ju gått tillsammans
1527 vid riksdagen, eller »herredagen», som Gustav själv brukar
kalla den. Andreæ har såsom konungens ställföreträdare i stor
utsträckning medverkat till de reformationsvänliga och måttfulla
besluten i kyrkokonciliet i Örebro 1529. Det var med
anledning av dessa beslut, som Olaus Petri, enligt utsago i
inledningen, gav ut sin Handbok på svenska 1529. Men den sida
av reformationen, som den svenska allmänheten närmast fick
göra bekantskap med, var exproprieringen av kyrkogods och
ekonomisk reduktion. Laurentius Andreæ och Olaus voro mycket
impopulära i landet. Kungen lät dem också falla — men till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
