Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING
1 99
Lika betecknande är, att i dess ställe intages Luthers båda
katekeser — för första gången i ett svenskt officiellt dokument.
Emellertid består kyrkolagstiftningsarbetet under iöoo-talet
intill 1682 principiellt endast i en revision av Laurentius Petri’s
kyrkoordning, vilken betraktas såsom grundläggande. Och detta
revisionsarbete och de olika kyrkoordningsförslagen utföras
ensamt av prästeståndet.
Men i liturgiskt avseende är utvecklingen en annan. Med
1600-talet börjar i detta avseende en reduktions- och
upplösningsprocess även i Sverige, som gör, att den svenska
liturgihistorien huvudsakligen är historien om de liturgiska formernas
stegvisa upplösning.
Medan man t. ex. förut inom den svenska kyrkan haft
skilda böcker, motsvarande missale, graduale och manuale, slås
nu mässboken samman med handboken till en liten volym, och
mässan blir i stor utsträckning en psalmboksmässa. Första gången
sker denna sammanslagning 1599 i Karl IX:s hovagenda och
sedan i handboken av 1614. En förebild för 1614 års handbok
är därvid veit dletrich’s Agenda för lantpräster. Denna
nämnes också såsom förebildlig redan vid Uppsala möte 1594. På
samma sätt reduceras Officiets ritus på ett katastrofalt sätt, och
det lilla, som blir kvar, slås tillsammans med uppteckningen av
mässmusiken (ordinarium) i handskrifterna från 1600-talet.
Men kyriemomentet i gudstjänsten står likväl kvar, och de
fcrø/w^-melodierna därtill bevaras under 1600-talet och även
under den följande tiden. Grunden därtill lades, som vi sett,
av Laurentius Petri redan på 1530-talet. Och detta moment
övergår i det närmaste oförändrat frän den gamla kyrkan till
den reformerade. Detta moment representerar den enhetliga
traditionen inom den svenska kyrkans ritus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
