Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Den svenska katekestraditionens historiska ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 12
NAT. FRANSÉN
väl under hela den nyare tiden icke förmått att nämnvärt rubba
lekmannabiblarnas redan förut fixerade formuleringar.
Att så förhåller sig med avseende på den svenska
katekesens texttradition är lätt att se. Dess ordalydelser härstamma
från lekmannabiblarnas i det lågtyska språkområdet i
Ostersjö-bältets handelsstäder. Dessa i sin tur hava stått i livlig
kulturgemenskap med södra Tysklands och Schweiz’ städer — främst
kanske Nürnberg, varvid bl. a. Magdeburg spelar rollen av
förmedlare, även såsom tryckort för katekeser och sångböcker —
samt naturligtvis med det lågtyska kulturområdet i
Nederländerna och Westfalen, varifrån devotio moderna leder sitt
egentliga ursprung.
Då katekeserna inom reformationskyrkorna spelat en
grundläggande roll även för gudstjänstlivet, och med hänsyn till den
just i våra dagar aktuella betydelse, som katekesdiskussionen
har hos oss, torde det vara lämpligt att här något upptaga
denna fråga till belysning, allra helst som det grundläggande
spörsmålet om det lågtyska ursprunget hittills varit helt och
hållet förbisett.
Att rester av en på svenska tryckt katekes, utgiven i
samband med den svenska psalmboken och den första svenska
tryckta evangelieboken -1543/44, verkligen föreligga i några
korrekturfragment från den tiden, vilka troligen använts som
pärminlägg och därigenom bevarats, samt nu förvaras i Kungl,
biblioteket i Stockholm, har jag tidigare uppvisat.1
Att emellertid katekesorden helt eller delvis funnits tryckta
tidigare i Sverige är egentligen självklart. För devotio moderna
och fjortonhundratalsfromheten i allmänhet var just den
religiösa folkupplysningen, katekesundervisningen och
katekespredikan ett huvudintresse. Delar av katekesen återfinnas t. ex.
i »Den svenska tideboken», i Olaus Petris skrifter och på flera
andra ställen. Det nya, som inträdde efter statskuppen eller
regimförändringen 1540 med domen över de första
reformatorerna, är emellertid det förhållandet, att intresset för
katekesundervisningen nu blir mera ett politiskt intresse eller ett
regeringsintresse, liksom det redan tidigare erhållit den
karaktären i de tyska lutherska furstekyrkorna. Devotio moderna där-
1 Nat. FRANSÉN, Kyrkans framtid, Stockholm 1926, sid. 98 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
