Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ABBÉ VOGLER TILL JOHN MORÉN 2 2 1
idérika i hans lärda arbeten.1 Till hans förtjänster bör också
räknas, att han åtminstone nått fram till en problemställning
rörande en rytmens teori, ehuru hans lösning måste misslyckas,
då den upphöjde en lära om grekisk metrik till rang av
universell förklaring även av den flerstämmiga västerländska
tonkonstens invecklade rytmiska natur.2
1 enlighet med de YVestphal-Aristoxeniska grundsatserna
utarbetades nu den Norén-Morénska koralboken: melodierna
återges i tre taktarter: i) den fyr-tidiga, 2) den tre-tidiga och
3) den sex-tidiga, vardera bestämd efter antalet däri ingående
»chronoi protoi», d. v. s. tidsenheter. Den fem-tidiga behöver
däremot ej användas och den två-tidiga kan ej, enligt
Aristoxe-nos, existera, eftersom den är rytmiskt omöjlig. Dessa »takter»
få emellertid ej förblandas med, mellan taktstreck inneslutet,
visst antal noter. Om thésis har plats i denna »takts» förra
del och arsis i dess senare, är rytmen fallande, den starkt
betonade taktdelen går före den svaga, obetonade. Om tvärtom:
stigande. Den förra ger uttryck för lugn kraft, den stigande
för upprörd livfullhet. Den ofta förekommande kastningen, vid
transkriptionen av de äldsta protestantiska visorna, mellan
binär och ternär rytm, t. ex. 12 3456 till 1 23 456 och
deras kombinationer med varandra, kallade grekerna anäkläsis
(brytning av rytmen). Med tillhjälp av denna teori kunde
Norén-Morén förklara en sådan rytmisk form som den av Claude
Goudi-mel i Marot-Beza’s psaltare bearbetade »Ainsi qu on oit le cerf»
(i polymetrisk form har denna koral upptagits i
Koralboksförslaget 1917 som alternativfattning till n:r 310, Såsom hjorten
träget längtar; en liknande binär-ternär rytm också i n:r 14, 230
och 323, som användas till ett flertal psalmtexter):
’ Så t. ex. H. Rieman i Literär. Zentralblatt för 1881: »Den Musikern
. . . sei das Buch (d. v. s. Allgem. Theorie der musikal. Rhythmik) auf das
Wärmste zur wirklichen Belehrung empfohlen.» Jfr också dens. i Vorwort
t. sitt eget »System der musikal. Rhythmik und Metrik», Lpz 1903, o. i
Musiklex., Art. Westphal.
2 Jfr Riemanns System d. musikal. Rhythmik u. Metrik, Vorwort,
s. VI f. — B. von Sokolowskys »westphalisering» av A. W. Ambros’
Ge-schichte der Musik, I, 1887, blev en beklagansvärd vandalisering. Ur denna
upplaga var det som Norén-Morén hämtade sina teorier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
