Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
F.M. LINDERHOT.M
teologiska examensväsende, så återstår det att se till, huru det
förhåller sig med dess stöd i åberopade utländska teologiska fakulteters
examensväsen. Kommittén yttrar själv härom (sid. 68) följande: »När
kommittén i denna kandidatexamen inlägger även den praktiska
teologiens studium, finner kommittén visserligen icke stöd härför i
förhållandena i Norge och Danmark, varest man förklaras för
teologie kandidat redan efter undergåendet av teoretisk examen, vari
praktisk teologi icke ingår. I Tyskland däremot ingå i den första
teologiska prövningen, den s. k. examen pro candidatura, som i
regeln avlägges efter tre års akademiska studier, teologiens
samtliga discipliner såsom examensämnen. I anslutning(r) till
sistnämnda ordning har kommittén ansett, att den nya teologie
kandidatexamen bör omfatta alla de teologiska läroämnena och
sålunda bilda ett avslutat helt dock» — och här kommer det efter
dessa uttalanden ofattliga tillägget— »med två avdelningar: en teoretisk
och en praktisk» (kursiv, av oss). Detta tillägg är ofattligt, ty
därigenom avviker kommittén så väsentligt från själva grundprinciperna
för den tyska examen, att det icke längre kan bli fråga om någon
anslutning. Enligt kommitténs egen framställning (sid. 68 och
annorstädes) — och till denna hålla vi oss — synes den såsom
förebild uppställda tyska examen alldeles icke jämte en teoretisk
»avdelning» omfatta även en praktisk, allra minst av den sort
kommittén konstruerat, utan den synes vara rent teoretisk, såsom sådan
omfatta teologiens samtliga discipliner och således även praktisk
teologi samt slutligen bilda ett avslutat helt utan tillägg av en sådan
examen som kommitténs praktiska avdelning. Är detta fallet, så kan
kommittén icke heller stödja sin sammanslagning på åberopade
utländska examina, vare sig i Tyskland eller i Norge och Danmark.
Detta behöver ju icke i och för sig innebära någon brist, men vad
tjänar det till att uppställa förebilder, då man i alla fall icke
ansluter sig till dem? För övrigt är väl huvudsaken icke att få lika
former utan att få examina, som till sin halt äro, med de former,
som förestavas av våra specifikt svenska förhållanden, fullt jämförliga
med lika nämnda utländska teologiska examina.
Andra artikeln.
(Den 31 januari 1902.)
Gå vi till vår tredje synpunkt så finna vi t. ex. sid. 19, 68,
71 och 73, att kommittén uttalat sig för likhet med de övriga och,
som det vill synas, närmast med de filosofiska fakulteternas studie- och
examensväsen. Men då kommittén själv sid. 7 1 uttryckligen erkänner,
att principerna för filosofie licentiatexamen äro tillämpliga för
teologie licentiatexamen, inses ej, varför icke även principerna för filosofie
kandidatexamen skulle kunna klart och tydligt erkännas såsom
tillämpliga vid ordnandet av den nya teologie kandidatexamen, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
