Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
EM. ’ LINDERHOLM
syfte, som kommitténs kandidatexamen onekligen har. Detta måste
med all makt förebyggas. Eljest kunna vi en vacker dag överraskas
av att man vid våra universitet insmugglat ett slags prästseminarium,
som varken kunde nöjaktigt och tidsenligt förbereda för prästämbetet
eller —- ännu mindre — giva nödiga förutsättningar för högre studier
och för läraretjänst (med föregången filosofie kandidatexamen).
Om det sålunda bör stå fast, att de teoretiska och praktiska
examina böra hållas isär av hänsyn till de förras upprätthållande på
en vetenskaplig nivå, så bör det vara lika klart, att särskillnaden
kräves lika mycket från de praktiska studiernas och provens
synpunkt. Skola dessa icke bli opraktiska och dymedelst förlora i värde,
så måste även de vara självständiga och icke belastas med
teoretiska uppgifter eller oupplösligen bindas samman med en teoretisk
examen.
Kan nu principen om teologie kandidatexamens rent teoretiska
karaktär anses fastslagen, så synes oss även en annan omstridd
princip stå fast, om man vidare tar hänsyn till den teologiska
vetenskapens system, nämligen den principen, att teologie kandidatexamen
och det såsom rent teoretisk bör omfatta systemets alla discipliner.
Den måste det, för så vitt nämligen icke något ämne saklöst kan
elimineras bort och söndras ut ur systemet såsom mindre
vetenskapligt och därför mindre viktigt eller nödvändigt blott för blivande
präster men obehövligt eller till hinders i en examen, vilken som
denna skall bilda utgångspunkten för olika levnadsbanor. Det enda
ämne, som man velat söndra ut ur systemet och avlägsna ur den
rent teoretiska allmänt förberedande examen eller »avdelningen» är,
såsom redan framgått, praktisk teologi, men intet av ovan anförda
skäl för en sådan åtgärd synes med fog kunna tillämpas på detta
ämne. Majoriteten i Uppsala teologiska fakultet yttrar med hänsyn
härtill följande: »Då den praktiska teologien (såsom den
vetenskapliga teorien för kyrkans ideala mål samt medlen och sättet för dettas
förverkligande) utgör en väsentlig del av den teologiska vetenskapens
system, synes det fakulteten principiellt oegentligt att lösbryta denna
disciplin från dess organiska samband med den teologiska
vetenskapens teori för övrigt för att i stället binda den vid en praktisk
övningskurs.»
Då 1874 års universitetskommittés förslag behandlades i
Uppsala teologiska fakultet, framhöll domprosten C. A. Torén, som då
i mera än 20 år förestått professuren i praktisk teologi, faran av
detta ämnes omedelbara förening med de praktiska övningarna och
fann fakultetens majoritet ej tillräckliga skäl anförda för den
föreslagna förändringen.
Och den följande innehavaren av lärostolen i praktisk teologi,
d. v. professorn H. W. Tottie, säger i sin ovan anförda skrift på
tal om den praktiska teologiens överflyttning såsom ett medel till
studietidens förkortning: »Dock skulle vi icke vilja förorda den prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
