Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.T TEOLOGISKA EXAMENSVÄSENDET 299
4—6 månaders praktisk tjänstgöring ute i stiften, vartill de långa
ferierna kunde användas. Det är ju för övrigt föga lämpligt att
stadga en viss tid för denna examen, som av somliga gott kunde
avläggas under alla förhållanden på en termin, medan andra gott
kunde behöva väl två.
Den andra praktiska synpunkten är studiernas kraftigare
främ-iande. Det undervisningsväsen, som kommittén föreslagit för denna
examen, skall, såsom vi redan påpekat, på det lyckligaste bidraga
därtill. Om däremot kommitténs anordning av själva examen skall
göra det, är tvivel underkastat, ty den har ju i alldeles oförändrad
form behållit och blott givit ett gemensamt namn åt våra nuvarande
lägre teologiska examina, men därmed har kommittén naturligtvis
icke kunnat avlägsna en enda av de brister, som vidlåda dessa
examina. Det blir blott den skillnaden, att icke få nya olägenheter
skapas av kandidatexamens belastande med en praktisk avdelning.
Även om praktisk teologi, såsom kommittén menar, i följd därav
skulle omfattas med mera intresse och bli mera fruktbärande, så
uppväges detta dock icke tillnärmelsevis av alla de olägenheter, som
följa av kommitténs anordning. Vi ha för övrigt redan bemött detta
påstående och tillägga blott, att man ej kan undgå den känslan, att
det i kommittéförslaget gjorts allt för mycket väsen av den praktiska
teologien och dess plats — något som kan tillvitas även oss, som
ha att granska alla skäl för och emot — och man kommer ihåg
kommitténs anförande (sid. 14) av ärkebiskop Sundbergs ord om
1820-talets seminarier: »Just genom hela sin tillgjorda ömhet för
det praktiska hade seminarieinrättningen blivit i högsta grad
opraktisk.» Just detsamma frestas man att säga om kommitténs förslag
till kandidatexamen.
Skola studierna främjas även genom en ändamålsenlig
examensordning, så är det icke nog med att flytta ett ämne från en
avdelning till en annan, utan man måste, såsom vi framhöllo under
föregående synpunkt, giva större ändamålsenlighet åt examen i dess
helhet, och vi tro, att detta vinnes säkrast genom dess ordnande,
såsom vi påvisat, efter filosofie kandidatexamen.
Vi övergå nu till den tredje praktiska synpunkten för kommitténs
anordning av kandidatexamen, nämligen dess dubbla ändamål att
vara dels en ämbetsexamen, dels ett preliminärprov för högre examina,
isvnnerhet teologie licentiatexamen. Vi anmärka då först, att
kommittén icke tagit tillräcklig hänsyn till att den nya teologie
kandidatexamen bör vara en ämbetsexamen i dubbel mening, i det att den
jämte övriga prov — bör ge kompetens ej blott för prästämbetet utan
även för läraretjänst. De, som ämna bli lärare efter avläggande av
den lägre teologiska examen med föregången filosofie kandidatexamen,
måste efter kommitténs stadga, om de eljest vilja erhålla betyg om
en fullständig kandidatexamen, genomgå även den praktiska
avdelningen med dess övningar under icke mindre än två hela termi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
