Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EM. LINDERHOLM
även filosofie kandidatexamen i latin, grekiska, semitiska språk,
teoretisk filosofi och historia eller ock filosofie licentiatexamen (i vilka
ämnen som helst). Berättigad att avlägga licentiatexamen i alla
fakultetens ämnen var den, som avlagt endera av ovan anförda
filosofiska examina.
Vid bedömandet av dessa bestämmelser lämna vi åter ordet åt
kanslern, som yttrar:
»jämväl mot de av kommitterade uppställda villkoren för
behörighet att avlägga teologie licentiatexamen ha viktiga
anmärkningar gjorts. Kommitterade ha ansett det synnerligen angeläget,
att den, som skall avlägga nämnda examen, visat sig ha en
grundlig teologisk allmänbildning liksom ock ha idkat grundliga
vetenskapliga studier inom den filosofiska fakulteten. Utan tvivel är det
ock synnerligen önskvärt, att dylika förutsättningar för den blivande
teologie licentiaten förefinnas, men man får dock icke tillerkänna
dem en allt avgörande betydelse. I allmänhet anses ju efter
akademisk praxis en var, som fullgjort de för inskrivningen i en
fakultet stadgade villkor, därmed ock berättigad att, såvitt hans
individuella begåvning och övriga omständigheter det medgiva, fullfölja
sina studier ända upp till avläggande av fakultetens högsta examen.
Väl må det vara sant, att teologisk-filosofisk examen både är och
framgent kommer att bliva en jämförelsevis obetydlig examen liksom
ock en filosofie kandidatexamen kan vara en ganska anspråkslös
examen, men om nu dessa examina erkännas såsom tillräckliga för
inträde i den teologiska fakulteten och därmed berättigande till
avläggande av teologie kandidatexamen, då kan man ock våga påstå,
att, sedan en gång de kunskaper vunnits, som i huvudsak
möjliggöra ett teologiskt studium, dessa kunskaper jämsides med och i
samband med de teologiska studierna helt visst kunna så utvecklas
både till omfång och djup, att de kunna utgöra en tillräcklig grund
för en fullgod licentiatexamen, liksom de ock vid examen kunna av
examinator säkert prövas. Gent emot kommitterades stränga
kompetensbestämmelser anser jag, att avlagd teologie kandidatexamen
lämpligast föreskrives såsom villkor för avläggande av teologie
licentiatexamen, dock med det undantag, att filosofie licentiat må vara
omedelbart berättigad till avläggande av sistnämnda examen.»
Då kanslern i likhet med, så vitt vi veta, de flesta hörda
myndigheter, förkastar huvudbetyget berömlig i teologie kandidatexamens
teoretiska avdelning såsom villkor för licentiatexamen, erhåller hos
kanslern förslaget om behörighet att avlägga denna examen följande
lydelse: ’»Berättigad att undergå teologie licentiatexamen är den, som
avlagt teologie kandidatexamen eller filosofie licentiatexamen.» Men rätt
att inskrivas i teologisk fakultet och avlägga kandidatexamen har
enligt kanslerns förslag den som avlagt teologisk-filosofisk examen,
varje filosofie licentiat utan undantag, och varje filosofie kandidat
dock med det villkoret, att han genom mogenhetsbetyg eller aka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
