Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Em. Linderholm, Utlåtande rör. G. Kellermans avhandling: »Jakob Ulfsson och den svenska kyrkan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDERHOLM, UTLÅTANDE 329
Denna vidlyftiga framställning på 200 sidor rör den
politiska striden mellan ärkebiskop Jakob och riksföreståndaren Sten
Sture, varför den icke svarar mot avhandlingens huvudtitel:
»Jakob Ulfsson och den svenska kyrkan.» Bokens stora
huvuddel är mera en historisk än en kyrkobistonsV. avhandling och
skulle som huvudtitel kräva: Jakob Ulfsson och Sten Sture d. ä.
Eller: Arkebiskop Jakob Ulfssons ställning till Sten Sture d. ä:s
nationella rikspolitik.
Nu tecknas i avhandlingen: ’Jakob Ulfsson och den svenska
kyrkan’, d. v. s. vad han betydde och verkade inom denna i rent
kyrkligt hänseende, blott i kap. VI, omfattande sista fjärdedelen
av arbetet. Denna för övrigt, såsom fakultetsopponenten visat,
icke uttömmande framställning — motiverar icke ensam verkets
huvudtitel. Icke heller undertiteln: ’Jakob Ulfsson som
kyrko-politiker’ till kap. III—V svarar mot framställningen i dessa
kapitel, vilken kräver titeln: Jakob Ulfsson som politiker.’ Förf.
betonar ju också mycket riktigt, att ärkebiskop Jakob såsom
ledamot av rådet — och det såsom den främste — hade en
statsmans ställning i det dåtida Sverige. Ärkebiskop Jakob
företräder naturligtvis kyrkans intressen i sin politik, men striden
mellan honom och Sten Sture gäller icke kyrkan och
förhållandena inom denna, dess vara eller icke vara, utan det svenska
riket och dess förhållande till unionen, alltså en politisk fråga.
För den nationella frigörelsen har förf. egendomligt nog
ingen förståelse. I fråga om själva innehållet i arbetets stora
huvuddel gäller, att detta blivit en apologi för Jakob Ulfssons
mot Sten Sture riktade politik.
Utan att vilja det, har förf. givit en skrämmande bild av
vårt fäderneslands svåra läge under de ’tu herrskapen, rikets
och kyrkans. Men svenska kyrkan var en del av dåtidens
mäktiga västerländska international: påvekyrkan, med religionens alla
maktmedel till sitt förfogande i en politisk strid.
Med samma historiska rätt, som förf. nu skrivit en apologi
för ärkebiskop Jakobs politik, skulle man kunna skriva en apologi
för ärkebiskop Gustaf Trolles. Och med samma rätt, som förf.
går emot Sten Sture d. ä., skulle han kunna rikta sig mot Gustaf
Vasas frihetsstrid.
Såvitt jag kan se, har förf:s nu relaterade historiska betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
