Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Salomon Kraft, Yttrande om G. Kellermans avhandling: »Jakob Ulfsson och den svenska kyrkan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFT, YTTRANDE
gentemot Sten Sture den äldre en städse korrekt och i det
längsta välvilligt förmanande politik.
Det ligger i öppen dag, att förf. härmed varken gjort Jakob
Ulfsson eller hans motståndare full rättvisa. Ofta tolkar förf.
ett aktstycke ensidigt genom att icke taga hänsyn till dess
totalinnehåll, utan allenast till vissa partier av detsamma, t. ex. då
ärkebiskopens brev av den 10 oktober 1471 får bära vittnesbörd
om att han låtit sig hänföras av den nationella stämningen
(s. 119). Ofta har förf. ej klargjort för sig bakgrunden till Jakob
Ulfssons verksamhet och till följd härav fått en skev uppfattning
av händelsernas innebörd.
Ett exempel bland många utgör förf:s behandling av frågan
om länen, vilken förf. (å s. 94) riktigt anger vara av vikt under
hela unionstiden. Då förf. nått fram till krisen i augusti 1494,
under vilken ärkebiskopen innehaft en framskjuten roll, har förf.
visserligen konstaterat, hurusom länstillsättningarna utgjorde ett
av de viktigaste konfliktämnena mellan riksföreståndaren och det
av ärkebiskopen ledda rådet. Detta oaktat har förf. (s. 200 f.)
uraktlåtit att närmare analysera det källmaterial, som avser
ombytet av länstagare på Västerås’ och Stegeborgs slott.
Man måste beklaga, att förf. ej utarbetat en historiografisk
redogörelse. Ett närmare skärskådande av andra forskares
resultat, vad Jakob Ulfssons politiska verksamhet angår, skulle ha
vidgat forskningshorisonten och förhindrat ensidiga konklusioner.
Samma gynnsamma verkan skulle säkerligen jämväl ett studium
av Jakob Ulfssons verksamhet under åren närmast efter 1497
ha haft till följd.
I avhandlingens stora avslutande kapitel har förf. bl. a.
upptagit till behandling det rika källmaterial, som utvunnits av
Vati-kanarkivet. Ifrågavararde avsnitt verkar alltför fristående
gentemot avhandlingen i övrigt. Undersökningen borde ha
koncentrerats kring Jakob Ulfssons — i avhandlingen praktiskt taget
helt förbisedda — verksamhet som stiftschef. Förf. har i av
honom utnyttjat källmaterial förbigått många diplom, som skulle
ha givit en rikt nyanserad bild av Jakob Ulfsson som visitator
i det väldiga ärkestiftet och ■— i några fall — tillika som
världslig styresman i Västerbottens län, den svenska statens och
kyrkans stora »problemområde» under slutande medeltid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
