Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Mats Åmark, Studier i svensk kyrklig arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
rymmas ju alla heliga ord. Man finner också dylik alfabetisk
inskrift redan på ett par av Västergötlands äldsta runklockor från
1200-talet. På en annan Västgötaklocka, i N. Fågelås i trakten av
Hjo, är alfabetet satt med prydliga romanska majuskler. Sannolikt
tillhör klockan 1300-talet. En liten 1400-talsklocka i Sundby kyrka
i Eskilstunatrakten bär det gotiska minuskelalfabetet två gånger
upprepat. Detsamma återfinnes även på en klocka i Spånga, daterad
t 583. Här repeteras alfabetet flera gånger så omständligt, att
bokstaven S uppträder i tre olika former.
De flesta anförda exemplen ha hämtats från medeltidens klockor.
Den tidens människor hade sinne för heliga symboler. En
undersökning av material från nyare tid skulle dock ådagalägga, att man
ingalunda frångått den gamla utsmyckningen med kyrkliga symboler.
Snarare utvidgades den. Även i nutiden pryda våra klockgjutare
sina arbeten med både tuppar, druvklasar och andra symboliska
figurer. En och annan helgonbild torde icke heller saknas.
S:t Lars’ halster och änglafursten Mikaels våg söker man
visserligen förgäves. Det förra var icke ovanligt på medeltida klockor
såsom symbol för det populära helgonet Laurentius, martyren frän
Rom, som stektes levande. Det finns på en Dalaklocka från 1530
i Sollerö kyrka och på flera gamla i Västmanland. »Den helige
Mikaels klocka» från Hyltinge i Sparreholmstrakten, nu i Statens
historiska museum, är prydd med helgonets symbol: vågen med
tvenne viktskålar.
Sällan finner man också på nyare klockor den heliga Jungfruns
bild. På en av Tjureda två medeltida klockor i Småland tillägges
den dyrkansvärda jungfrun kejsarinnenamnet. I bådas inskrifter, från
1400-talets mitt, anropas Maria tillika med Dunstanus, det eljes i
Sverige ovanliga, engelska helgonet S:t Dunstan. Vissa medeltida
gjutare, såsom den under Gustav Vasas tid inom Linköpings stift
verksamme Ulf Sonason i Skänninge, försummade sällan att pryda
sina arbeten med åtminstone en miniatyrbild av den heliga Jungfrun.
Medaljongformiga reliefer med Maria och Barnet tillhöra också de
mera vanliga symbolerna. Någon gång finner man henne såsom
den apokalyptiska jungfrun stående på månskäran eller, såsom på
en ståtlig klocka i Hilleshögs gamla kyrka på Svartsjölandet, stående
på en månliknande halvcirkel av stjärnor. På den klocka i
Botkyrka, som togs vid svenskarnas stormning av Riga och som av
Gustav Adolf skänktes till Botkyrka, står Maria på månskäran
omgiven av en hel skara flygande änglabarn.
Vissa helgons bilder fortlevde dock. Mäster Erik Näsman, en
skicklig Stockholmsgjutare på Karl XII:s tid, har prytt åtminstone
ett av sina alster med en bild av S:t Ericus, Svea rikes gamle
skyddspatron. Mitt emot honom ses kung Karl den unge hjälte till häst.
På en annan klocka i Dala-Floda, gjuten samma ofärdsår 1718, har
mäster Näsman utbytt Eriksbilden mot en S:t Paulus, medan han i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
